Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström

lärarna skulle kunna egna sig helt åt undervisningen, vidmakthölls disciplinen af särskilda ordningsmän, som äfven förde journalen öfver skolbesök, utlemnade materielen o. s. v. 1860 öfvertogs skolan af staten (jämlikt k. bref af d. 23 Sept. 1859) och fick namnet Slöjdskolan i Stockholm samt en särskild styrelse, under Kommersekollegiums öfverinseende. Af 1863--64 års riksdag beviljades fri tomt jämte 300,000 kr. till nybyggnad åt skolan. Stockholms stad bidrog med 160,000 kr. (= det kapitaliserade beloppet af stadens årliga hyresbidrag), och skolan sjelf af donationsmedel med 45,000. I Jan. 1868 invigdes dess nya hus, Mäster-Samuelsgatan n:o 36 (den hade varit inhyst i n:o 39 vid samma gata sedan 1858). Stadgarna af 1860 förändrades 1863, 1868 och 1871. Skolan utvecklades starkt; elevantalets tillväxt var öfverväldigande. På grundvalen af en teknisk undervisningskomités 1875 afgifna utlåtande undergick skolan 1878--79 en ganska genomgripande ombildning, hvarigenom bl. a. hennes verksamhet mera klart begränsades inom den rent tekniska undervisningens område. Den allmänna förberedande afdelningen bortströks (enär det ålåge kommunen, ej staten, att bekosta elementär folkskolebildning i aritmetik, modersmålet och skrifkonst), högre konstindustriella skolan och byggnadsyrkesskolan inrättades, undervisningsskyldighet ålades föreståndaren, ordningsmännen afskaffades, förvaltningen förenklades, så ock den utomordentligt vidlyftiga skolstatistiken, det långt drifna täflingsoch premiesystemet inskränktes, betygssystemet gjordes redigare, och skolan fick sitt nuvarande namn. På föreståndareplatsen efterträddes Björkman 1886 af arkitekten V. Adler. Med utgången af 1886 upphörde Kommersekollegium att vara öfverstyrelse, och skolan lyder numera direkt under Ecklesiastikdepartementet. Sedan denna tid har undervisningen ännu skarpare begränsats för de olika yrkesgrenarna. I denna riktning hafva ordnade studieplaner genomförts för afton- och söndagsskolan och för qvinliga skolafdelningen; inom högre konstindustriella skolan hafva införts flere tillämpnings- och extra ämnen (se ofvan) samt skriflärarekursen, och 1890 tillades maskinyrkesskolan, hvarjämte skolmuseet omordnats. Sistn. år utvidgades skolans lokaler och undergingo tidsenliga förbättringar. I Juli 1891 utfärdades nya, ändrade stadgar för läroverket.

Skolans första statsanslag (1848) var 3,000 kr.; det höjdes 1854 till 4,000, 1858 till 15,000 och 1866 med ens till 79,000, 1878 till 80,500 kr. För maskinyrkesskolans skull tillkommo 1890 ytterligare 7,575 kr. i statsanslag, och s. å. blef en lika stor summa beviljad af Stockholms stadsfullmäktige för något läroverkets ändamål. Lärjungarnas afgifter uppgå till ett jämförelsevis ringa belopp. Jfr Tekniska läroverk.

Teknisk tidskrift, utgifven i Stockholm af Svenska Teknologföreningen (»T. I.»), räknar sin uppkomst från 1871 och har oafbrutet redigerats af W. Hoffstedt, tidskriftens grundläggare. Årgången utgöres af 6--8 qvarthäften med planscher och illustrationer i texten. Innehållet omfattar sedan 1889 dels en allmän afdelning, upptagande afhandlingar af intresse för teknikens alla områden, dels särskilda fackafdelningar (en för mekanik, en för elektroteknik, en för kemi och bergsvetenskap, en för husbyggnadskonst samt en för vägoch vattenbyggnadskonst), hvilka utgöra organ för motsvarande fackafdelningar af Teknologföreningen. Dennas förhandlingar upptagas i tidskriften, som dessutom innehåller lefnadsteckningar öfver framstående män på vetenskapens, industriens och byggnadskonstens områden, beskrifningar på intressantare industrioch byggnadsverk, meddelanden om och från landets tekniska läroverk samt flere in- och utländska föreningar, uppsatser om nyare uppfinningar och upptäckter på naturvetenskapernas och de tekniska vetenskapernas områden, redogörelser för företeelser på byggnadskonstens, de tekniska industriernas och handtverkeriernas fält, fortlöpande uppgifter om uttagna patent o. s. v. Första året hade publikationen form af en veckotidning, »Illustrerad teknisk tidning», men utkom från April 1872 under titeln »Teknisk tidskrift», med 1 häfte (om 3 ark) i månaden. Under detta tidigare skede egnades mycken uppmärksamhet bl. a. åt konstslöjden. 1879 öfvertog Teknologföreningen utgifvandet och tillsatte ett redaktionsutskott att biträda förutvarande redaktören, hvarjämte häftenas antal nedsattes till 6--8 årligen. De tilldelas kostnadsfritt hvarje Teknologföreningens medlem, som betalt årsafgift. Tidskriften har hela tiden åtnjutit ett statsanslag af 1,000--2,000 kr. årligen och (sedan 1880) 1,000 kr. af Letterstedtska föreningen.

Teknologföreningen. Se Svenska teknologföreningen.

Teknologi (af Grek. techne, konst, och logos, lära), »slöjdvetenskap»; den systematiska läran om allahanda mekaniska och kemiska fabrikationssätt. Teknologien afhandlar hvarje verksamhet, som åsyftar råämnenas ombildning till för menniskan nyttiga föremål. Genom sådan verksamhet kunna antingen mekaniska (endast formändrande) eller kemiska (i sjelfva ämnet försiggående) ombildningar ega rum, hvadan man skiljer mellan mekanisk och kemisk teknologi. Den mekaniska teknologien sysselsätter sig t. ex. med jernets förvandling till bleck och tråd, ullens till ylle, medan den kemiska lär t. ex. huru man framställer blyhvitt af bly, bränvin af säd, läder af hudar. Ofta är beredningen af ett ämne dels kemisk, dels mekanisk, t. ex. glastillverkningen. Jfr Prechtl: »Technologische encyklopädie» (20 bd, 1830--55), arbeten af K. Karmarsch (se denne), tidskriften »Engineering», »Teknisk tidskrift» (sedan 1871) m. m. -- Teknolog, lärjunge vid teknisk högskola (polyteknisk skola); skriftställare i teknologi. -- Teknologisk, som har afseende på teknologi.

Teknologiska institutet. Se Tekniska högskolan.

Tektamos (Tektafos), enligt den grekiska fornsagan en son af Doros och anförare för de dorer, hvilka från Tessalien (således redan före den doriska invandringen i södra Grekland) sägas hafva öfvergått till Kreta och der grundat doriskt statsskick. T. namnes sjelf såsom konung