Sida 142
Spiritism ...
qvar ett oförbrändt vedstycke, en s. k. brand, kommer i kakelugnen att försiggå en torrdestillation af detsamma, d. v. s. en mycket stark upphettning utan lufttillträde, och dervid bildas en mängd gaser, hufvudsakligen kolväten och koloxid, hvilka vid inandning verka giftigt och qväfvande. I dagligt tal kallas dessa gaser för sin lukt oegentligt kol-os. Vid eldning med antracit, stenkol eller dylikt är det lika farligt att fullständigt stänga spjellet, ty dervid utvecklas likartade gaser, jämte svafvelväte, hvilket senare äfvenledes är giftigt. De största försigtighetsmått vid användning af tätt slutande spjell måste derför iakttagas.
Spjut, krigsv., detsamma som lans (se d. o.). Kortare spjut användas som kastvapen, s. k. kastspjut. Bland sådana märkas romarnas pilum och jaculum (se dessa ord). C. O. N.
Spjutand, zool. Se Stjertand.
Spjutrockor, Trygonidae, zool., familj tillhörande underordningen rockor (Rajae) och ordningen bredmunnar (Plagiostomi) inom fiskklassen. De skilja sig från de egentliga rockorna (Rajidae) dels derigenom att bröstfenorna omfatta nosen äfven framtill och sålunda bilda hufvudets spets, dels ock derigenom att den långa, spetsiga stjerten saknar fenor eller ock har endast förkrympta sådana, men är på ryggsidan försedd med en eller flere långa, på sidorna sågtandade taggar. Med dessa taggar förmår djuret bibringa synnerligen smärtsamma sår, hvarför det mycket fruktas af fiskarena. Det lefver på sandbotten nära land och lifnär sig af fiskar, blötdjur och kräftor. En art (Trygon pastinaca), som är allmän i Medelhafvet, har en gång fångats utanför Kullen i Skåne. L-e.
Spjutstorp, socken i Kristianstads län, Ingelstads härad. Areal 1,565 har. 818 innev. (1889). Annex till Tryde, Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
Splanchnologi (af Grek. splanchnon, inelfvor, och logos, lära), anat., läran om djurkroppens inelfvor. Se Inelfvor. G. v. D.
Spleen [splin], Eng., mjeltsjuka, hypokondri (se d. o.).
Splen. Se Mjelten.
Splendid (Lat. splendidus), lysande, präktig (företrädesvis om festmåltider).
Splenitis. Se Mjeltsjukdomar.
Splint. Se Hvitved.
Splitsa l. splissa, sjöv., tvänne tågs förening med hvarandra utan knut, genom ändarnas sammanflätning, hvarvid de uppsnodda parterna instickas kryssvis mellan hvarandra. Splitsar kunna vara af olika slag, beroende på ändamålet med tåget. Skall detta ledas genom ett block, användes långsplits (a), hvarvid det ena tågets ena part uppslås och det andras motsvarande part intager dess plats i tiren (fåran), hvarefter de mötande parterna sammanknytas och afskäras; derigenom blir knöligheten af splitsen fördelad på tre olika ställen. Kortsplits (b) är den vanligaste och starkaste samt användes på blockstroppar äfvensom på tågvirke, som ej skall inskäras genom små hål eller skifvor. Förutom de nämnda finnas
ögonsplits (c), liksplits (d), kabelsplits (e) m. fl. R. N.
Splitshorn, sjöv., en stor pryl, ursprungligen förfärdigad af ett oxhorn, hvilken användes vid splitsning. R. N.
Splitsknop. Se Märlprim.
Splügen (Ital. Spluga), bergpass i schweiziska kantonen Grisons, mellan Tambohorn och Surettahorn, 2,117 m. öfver hafvet. Detta pass, som begagnades till farled redan af romarna, passerades år 1800 af den franska reservarmen under Macdonald, och 1812--22 byggdes der af Karl Donegani, på den österrikisk-lombardiska regeringens bekostnad, en storartad postväg (»Splügenstrasse»), som med en längd af 38 km. och en bredd af 4,5 m. förbinder byn Splügen med Chiavenna samt är försedd med långa murade gallerier, hvilka erbjuda den resande skydd mot snöstormar och laviner. Sedan länge har det varit föreslaget att en jernväg skall byggas öfver detta pass.
Spodium, Lat., bensvärta (se d. o.).
Spodumen, miner. Se Trifan.
Spof-slägtet, Numenius, zool., tillhör familjen beckasinfoglar (Scolopacidae), ordningen vadare (Grallae) bland foglarna. Det skiljes lätt från närstående slägten dels genom den långa, nedåt bågböjda näbben, som är 2--3 gånger längre än hufvudet, dels genom de medelst en bindhud vid roten förenade framtårna, dels slutligen genom de spetsiga vingarna. Benen äro höga; undre delen af underbenet är naket. Honan är något större än hannen samt
Källa: Project Runeberg ·
