Teis

Teis (Magyar. Tisza, Slav. Tisa, T. Theiss, Lat. Tissus, Tisia l. Pathissus), Donaus längsta, ehuru ej vattenrikaste biflod och jämte Donau Ungerns hufvudflod, uppstår på ungef. 22° ö. lgd i komitatet Marmaros på Karpaterna nära Galiziens gräns, af två källfloder: Fekete Tisza (Svarta T.) och Fehér T. (Hvita T.). Efter dessas förening flyter T. i början söderut genom trånga bergpass, förstärkt fr. v. genom Visso, som är nästan lika stor som hufvudfloden, vänder sig sedan åt v. och n. v. genom en bredare längddal, upptagande en mängd tillflöden från bergen, lemnar bergstrakten i komitatet Ugocza och inträder på ungerska slätten (alföld), som den under otaliga slingringar genomflyter, först i vestlig (till trakten af Tokai-bergen), derefter i sydlig hufvudriktning, parallelt med Donau, med hvilken T. förenar sig kort efter föreningen med Béga. Genom dessa krökningar förlänges T:s lopp utomordentligt. Medan dess dal i rät linie har en längd af endast 545 km., beräknas flodloppets längd till 1,410 km. (Klöden). I berglandet har T. ett klart och snabbflytande vatten, men på slätten ett slammigt, trögflytande, som i de låga strandlandskapen stundom anställer fruktansvärda öfversvämningar, sträckande sig öfver flere hundra qvkm. Under de senare årtiondena har man genom afskärning af krokarna samt indämningar vunnit ofantliga sträckor bördigt land af forna kärrtrakter, men genom den större lutningen och deraf följande snabbare lopp har faran för öfversvämningar blifvit ännu större, såsom det visade sig vid den fruktansvärda ödeläggelsen af Szegedin (våren 1879). Floden blifver segelbar för mindre fartyg vid Vásáros-Námeny (på gränsen mellan Szatmár och Szabolcs), för ångbåtar vid Tokai, men regelbundet gå ångbåtar endast upp till Szegedin eller på sin höjd till Szolnok. Vattenståndet är mycket vexlande; skilnaden mellan det högsta och lägsta uppgår till 7--10 m. I medeltal för floden 1,700 kbm., vid högvatten ända till 4,000 kbm., vid lågt vatten endast 450 kbm. i sekunden. Genom den omkr. 112 km. långa Bacs- l. Ferencs- (Frans-)kanalen, som går genom komitatet Bacs-Bodrog mellan Donau och nedre T., förkortas ansenligt vägen mellan Donau och T. Genom Bégakanalen står T. i segelbar förbindelse med Temesvår. T. samlar allt vatten från nordöstra och östra Karpaterna, och dess flodområde, omkr. 153,710 qvkm., omfattar hela östra hälften af Ungern och hela Siebenbürgen med undantag af sydöstligaste delen. Dess största bifloder äro Bodrog och Hernad fr. h. samt Szamos, Körös, Maros och Bega fr. v. Drifvande framför sig kisel och sand, arbeta dessa floder, i synnerhet Maros, att flytta T:s bädd mot v. genom att med sin vattenmassa upprifva T:s högra strand. Denna flyttning uppgår till omkr. 30 cm. årligen.