Testakter

Testakter (Eng. testacts, af Lat. testis, vittne), i dagligt tal benämning på ett par engelska lagar, som ålade ämbets- och tjenstemän vissa förpligtelser till vittnesbörd om att de hyllade statskyrkans lära. Mest känd är den 1673 antagna lagen, som påbjöd, att hvarje civil eller militär ämbetsman, utom afläggande af de vanliga ederna -- tro- och huldhetsed (oath of allegiance) och ed på att erkänna konungen såsom kyrkans öfverhufvud (oath of supremacy) --, skulle underskrifva en förklaring emot läran om transsubstantiationen och inom tre månader efter ämbetets tillträdande gå till nattvarden efter engelska högkyrkans ritus. Denna lag, hvars fullständiga titel var »An act for preventing dangers, which may happen from popish recusants», framkallades närmast af konung Karl II:s toleransedikt af 1672 och afsåg att utesluta katolikerna från alla statsämbeten. Den upphäfdes först 1828, då vilkoret att taga nattvarden afskaffades, och 1829, genom emancipationsakten (se d. o.).