Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Tholos

Ämne: Byggnader och städer i världen · Bildkonst, arkitektur och konsthantverk

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 180 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Tholos, Grek. (Lat. tholus), kupol; en rund, af en kupol täckt byggnad i allmänhet, särskildt benämning på en del forngrekiska och etruskiska byggnader -- t. ex. de s. k. skattkamrarna (se Thesavros), grafvar i Tarquinii och Volci, källhuset vid Tusculum och Sardiniens nuragher -- med takformer, som närmast likna en spetsig kupol eller en bikupa af sten. De stenar, som bilda hvälfningen, fasthållas likväl ej, såsom i det äkta hvalfvet, i sitt läge genom spänningen mot hvarandra, utan genom »öfverkragning», i det att hvarje öfre skift skjuter något ut öfver det nedre, hvarefter en stenplatta täcker den slutliga taköppningen. Det är naturligt, att denna konstruktionsform, ungefär densamma, som barn använda då de bygga »hus» af t. ex. dominobrickor, är användbar endast med starka vederlag och i rum af jämförelsevis små dimensioner. Många af dessa byggnader äro derför också underjordiska. -- I Athen fanns en tholos, hvilken tjenade såsom ämbetslokal för prytanerna (se d. o.) och derför stundom kallas prytaneion, men dock ej bör förvexlas med det ursprungliga prytaneion l. stadshuset.