Thott, gammal dansk adlig ätt, som utgrenat sig äfven till Sverige (se Tott). 1. Birgitte T., f. 1610, äktade 1632 Otto Gjöe till Turebyholm och dog 1662. Hon var ett mycket lärdt fruntimmer, och hennes öfversättningar från grundspråket af Seneca (1658) samt de grekiske filosoferna Epiktetos och Kebes (1661) utmärka sig lika mycket genom trohet som genom ett lättfattligt språk. Öfversättningen af Seneca tillhör det bästa, som den tiden hade att uppvisa af danskt språk. Hennes latinska bref äro aifattade i en mycket elegant form. -- 2. Otto T., grefve, ämbetsman, bok- och konstvän, född d. 13 Okt. 1703, blef 1746 förste deputerad i räntekammaren och lyckades i denna ställning på åtta år betydligt reducera statsskulden. År 1762 blef han medlem af geheimekonseljen och 1763 öfversekreterare i danska kansliet samt upphöjdes 1767 i grefligt stånd, men afskedades i Dec. 1770. Efter Struensees fall (Jan. 1772) intog han åter sin plats i konungens råd och behöll den till sin död, d. 10 Sept. 1785. T. egde dyrbara samlingar af taflor, mynt och böcker. Hans bibliotek räknade 120,000 bd och var det största enskilda i hela Europa, större än k. biblioteket i Köpenhamn på den tiden, samt mycket rikt på handskrifter (4,000) och sällsyntheter (6,000 paleotyper). Vid sin död skänkte han det dyrbaraste häraf åt k. biblioteket. T. var den siste manlige medlemmen af sin urgamla och ryktbara ätt. E. Ebg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Thott
Ämne: Adliga ätter och statsmän · Svenska ämbetsmän, militärer och adel
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 219–220 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗