Thymus

Thymus L., timjan, bot., farmak., ett slägte af små, vanligen nedliggande, buskartade växter, hörande till nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia L. Blommorna äro vanligen rödvioletta, samlade i hufvud i toppen af stjelken. Blomfodret är starkt 2-läppigt, i mynningen slutet af en krans korta hår. Den öfre läppen är klufven i 3 korta och breda uddspetsiga flikar, den nedre delad i 2 långa, nästan syllika, hårbräddade flikar. Kronans öfre läpp är kort, rak och platt urnupen, den nedre delad i 3 nästan likformiga hela flikar. Frukten utgöres af 4 klotrunda, glatta, finprickiga smånötter. I Sverige finnas två arter: T. serpyllum L., allmän å torra ängar och backar, samt den mera sällsynta. T. chamaedrys Fr., som egentligen tillhör mellersta Europa. I Medelhafstrakterna å ofruktbara backar finnes den officinella T. vulgaris L., som under namn af timjan odlas i Sveriges trädgårdar såsom kökskrydda och uthärdar vintrarna väl. Denna art är utmärkt genom sin flyktiga olja, timjanolja (aetheroleum Thymi), en gulaktig, stundom brunaktig olja, som erhålles genom destillation med vatten och utgöres af kolvätena cymol, C₁₃H₁₄, och tymen, C₁₀H₁₆, samt fenolen tymol (thymol), CH₃. C₆H₃ (OH) C₃H₇. Tymolen (»timjankamfer»), som kan framställas äfven ur de flyktiga oljorna af Monarda punctata L. och Ptychotis ajonan DC., bildar vackra, färglösa, timjanluktande kristaller. Den är i hög grad antiseptisk och skulle helt visst spela en ännu större rol, än den gör, inom den operativa kirurgien, om den icke vore så dyr. Timjanolja ingår i det bekanta linimentet opodeldok. O. T. S.