Tigerstedt, svensk-finsk adlig ätt, som härstammar från assessoren i Åbo hofrätt Erik Falander (f. 1640, d. 1697), hvilken 1691 adlades med namnet T. Ätten immatrikulerades 1819 på finska riddarhuset. -- Erik Falanders brorsons son, Abraham F., adlades 1808 med namnet Vasastierna. -- Jfr E. S. Tigerstedt: »Anteckningar om adeliga ätten Tigerstedt 1691--1891» (S:t Michel 1891).
1. Tigerstedt, Georg Fredrik, militär, sonson af Erik T., född d. 17 Juni 1729, tjenade vid finska armén och fick 1783 afsked såsom öfverstelöjtnant. Sedermera lefde han såsom privatman på sin egendom Engelsnäs i Jorois. I Anjalaförbundets händelser tog han icke någon del, men år 1789 inlät han sig i förrädiska förbindelser med den ryske generalen von Schultz, som infallit i Savolaks, tjenade honom såsom spion, bidrog till spridandet af ryska kungörelser m. m. Sedan ryssarna blifvit tvungna att vika tillbaka, föll han i de svenska myndigheternas händer, dömdes d. 21 Maj 1790 af Vasa hofrätt förlustig lif, ära och egendom samt afrättades d. 29 Dec. s. å. i Rantasalmi. M. G. S.
2. Tigerstedt, Gregori Fredrik, den föregåendes son, militär, föddes d. 10 Febr. 1784. T. var fänrik vid Savolaks lätta infanteriregemente, då 1808--09 års krig begynte. Han blef blesserad vid Revolaks, befordrades till löjtnant och fick kort före krigets slut afsked ur svensk krigstjenst såsom kapten. 1812 inträdde T. såsom sekundkapten vid Andra finska jägareregementet och tjenstgjorde sedermera vid de finska värfvade trupperna, tills han 1831 erhöll afsked med öfverstelöjtnants grad. Till honom är Runebergs poem »Fänrikens helsning» (i »Fänrik Ståls sägner») riktadt. Han afled d. 19 Maj 1863 i Helsingfors. M. G. S.
3. Tigerstedt, Karl Konstantin, finsk historisk forskare och skriftställare, den föregåendes kusins son, föddes i Kuopio d. 7 Maj 1822, blef student 1838, filos. kand. 1844, filos. måg. s. å., filos. licentiat 1846, docent i historia s. å. och filos. doktor 1847 samt förestod professuren i historia 1856--58. Han utnämndes 1859 till lektor vid gymnasium i Åbo och blef sedermera, vid omorganisationen af läroverken, lektor vid lyceum i samma stad. 1891 erhöll han afsked från denna befattning. T. har egnat sig åt trägna arkivforskningar, hufvudsakligen i Stockholm, rörande Finlands inre historia, särskildt under drottning Kristinas tid. Per Brahes förvaltning såsom generalguvernör i Finland belystes i afhandlingarna Administratio Fenniae Petri Brahe (1846) och Adumbratio status urbium fennicarum 1638--1640 (1847). I disputationsform utgåfvos Handlingar rörande Finlands historia kring medlet af 17:de århundradet (1849--50), hvilken samling sedermera kompletterats genom Bref från generalguvernörer och landshöfdingar förnämligast under drottning Kristinas tid (1869) samt Ur Per Brahes brefvexling (1880 och 1888). Ett resultat af omsorgsfull forskning är Bidrag till Kexholms läns historia under drottning Kristinas regering (i särskilda häften af Åbo lyceums årsprogram sedan 1877). Till samma forskningsområde höra uppsatserna Samuel Cröell (i »Puffens kalender», 1869) och Bröderna Cröell (i »Finsk tidskrift», 1880). Genom Yrjö Koskinens skrift om G. M. Sprengtporten föranleddes T. till en kritisk granskning af literaturen rörande Sprengtporten och Anjalaförbundet, hvarur framgick en i »Finsk tidskrift» 1877--88 under titeln Göran Magnus Sprengtporten publicerad artikelserie (ännu icke fullt afslutad). En publikation, 1862, af bondeståndets protokoll vid Borgå landtdag kunde till följd af förlagsfirmans iråkade obestånd icke slutföras. T., som 1880 erhöll professors titel, är medlem af Finska vetenskapssocieteten (1881) och af Vitt. hist. och ant. akademien (1884). M. G. S.
4. Tigerstedt, Adolf Robert Armand, finsk-svensk fysiolog, den föregåendes son, född i Helsingfors d. 28 Febr. 1853, blef 1869 student derst., 1873 filos. magister, 1876 med. kandidat, 1881 med. och kirurgie doktor, sedan han utgifvit afhandlingen Studien über mechanische nervenreizung, och nämndes s. å. till docent i fysiologi vid Helsingfors' universitet. I början af 1881 flyttade han öfver till Stockholm och förordnades der till laborator i experimentel fysiologi vid Karolinska institutet. Till denna befattning utnämndes han 1882, förestod professuren i ämnet 1884--86 och kallades sistn. år till ord. professor i fysiologi vid Karolinska institutet. T. hade sommaren 1881 idkat fysiologiska studier i Leipzig under K. Ludwigs ledning och läsåret 1883--84 företagit en resa öfver en stor del af kontinenten för att taga kännedom om de fysiologiska laboratoriernas organisation. 1882 tilldelade Vetenskapsakademien honom halfva wallmarkska belöningen. 1890 valdes han till led. af nämnda akademi. Sedan 1888 redigerar T. Biologiska föreningens förhandlingar och sedan Dec. 1889 »Hygiea». Han antogs 1889 till biträdande läkare i Fångvårdsstyrelsen. T. är på sitt område en flitig och framstående författare såväl af vetenskapliga som af populära arbeten. Här må nämnas William Harvey, blodomloppets upptäckare (1882), Fysiologiska principer för kroppens näring (1887), Om spritdryckers inverkan på kroppens normala förrättningar (s. å., prisbelönt täflingsskrift), Hjärnan såsom organ för tanken (i »Ur vår tids forskning», 1889), Blodomloppets fysiologi (1889--90), Medicinens studium vid Åbo universitet (med L. W. Fagerlund, 1890), Inledning till helsoläran (s. å.), Grundsatser för utspisningen i allmänna anstalter (1891), redigerandet af »Illustrerad helsovårdslära» (1884--89), flere fysiologiska specialafhandlingar i »Mittheilungen vom physiologischen laboratorium in Stockholm», i »Skandinavisches archiv für physiologie» och i andra tyska tidskrifter, uppsatser i »Hygiea», »Finsk tidskrift» och »Nordisk tidskrift» samt fysiologiska och biografiska artiklar i »Nordisk familjebok». T. har äfven skrifvit tidningsartiklar i politiska och literära frågor samt i populär naturvetenskap. Han var 1878--80 redaktionssekreterare i »Finsk tidskrift».