Tjajkovskij

Tjajkovskij, Pëtr Iljitj, rysk tonsättare, f. 1840 i guvernementet Vjatka, studerade till en början juridik och trädde 1859 i statens tjenst, men blef 1862 lärjunge vid Petersburgs konservatorium samt var 1866--77 lärare i harmoni, komposition och musikhistoria vid konservatoriet i Moskva. Sedan har han uteslutande egnat sig åt komposition och vistats ömsevis i Italien, Schweiz, Kiev och Petersburg. T:s stil är mera utprägladt rysk än Rubinsteins, utan att dock gå till samma ytterlighet som de egentlige ungryssarna. Hans musik hvilar på folktonen samt eger en nationel färg i sin blandning af monoton melankoli och eldig exaltation, och hans konstnärskap utmärker sig lika mycket för frisk ursprunglighet som mästerlig teknik. T. har skrifvit operor (Opritjnik, Vakula, Eugen Onegin, Mazepa, Snegoroutjka), symfonier, sviter, orkesterfantasier (Stormen, Francesca da Rimini, Manfred, Romeo och Julia), kantater och mässor, stråkkvartetter, trior och konserter samt en mängd sånger och pianostycken, äfvensom en harmonilära jämte öfversättningar af Gevaërts instrumentationslära och Lobes musik-katekes. A. L.