Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Torfaeus

Ämne: Isländska skalder och sagomän · Islänningar

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 511 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Torfaeus, Tormodus (Þormoðr Torfason), isländsk historieskrifvare, född d. 23 Maj 1636 på Engö vid Berrestad, blef student i Köpenhamn 1655 och tog der teologisk ämbetsexamen 1657. Fredrik III, som sjelf var en lärd man, uppdrog åt honom öfversättningen af isländska fornskrifter, för hvilket ändamål T. 1662--63 vistades på Island, och sände honom efter några år till Norge såsom kamrer i Stavanger stift. T. tröttnade dock snart vid denna sysselsättning och blef «antiqvarius» med 300 rdr i lön, men förlorade vid sin beskyddares död (1670) äfven denna plats och lefde sedan som privatman till 1682. På en återresa från Island råkade han 1671 på Samsö begå ett vådadråp, som ådrog honom 100 rdr i böter och offentlig afbön. År 1682 blef han k. historiograf för Norge med 600 rdrs lön och egnade sig nu helt åt vetenskapen. På en resa till Köpenhamn 1706 föll han i en sjukdom, som beröfvade honom minnet. T. dog d. 12 eller 21 Jan. 1719 på Stangelland och ligger begrafven i Avaldsnes kyrka på Karmöen. Af hans skrifter äro mest bekanta Historia Orcadum (1697), Historia Vinlandiae antiquae (1705) och Historia norvegica (1711), hans förnämsta arbete. Y. N.