Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Tornquist

Ämne: Amiraler och sjömilitärer · Amiraler och sjöofficerare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 528–529 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Tornquist, Karl Gustaf, sjömilitär, krigshistorisk författare, f. i Karlskrona 1757, antogs 1768 till elev vid sjökadettskolan i denna stad och utnämndes, efter att 1778 med utmärkelse hafva aflagt officersexamen, 1779 till fänrik vid amiralitetet. 1780--83 var T. anställd i fransk örlogstjenst såsom »enseigne de vaisseau». Han deltog derunder ombord på linieskeppet »Le vaillant» i grefve de Grasses sjötåg till Vestindien och Nord-Amerikas farvatten samt bevistade slaget vid S. Lucia (d. 29 April 1781), belägringen af Tobago (Juni s. å.), striderna i Chesapeakbukten och blockeringen af New York (hösten s. å.). Han skötte sig så väl, att han för en tid fick befäl öfver en örlogsskonert. I slutet af Okt. s. å. kommenderades han på linie-skeppet »Northumberland», när flottan återgick till Vestindien. Sedermera var han med i de tre sjöaktioner, som d. 25 Jan. 1782 följde på hvarandra under loppet af 24 timmar och ledde till S. Christophers eröfring, i sjöslaget vid Dominica (d. 9 April s. å.), i den fruktansvärda bataljen vid Guadeloupe (d. 12 s. m.) och i de strider, som franska flottan under markis de Vaudreuils befäl i Juli och Aug. s. å. utkämpade utanför Nya Englands kuster. Jämte Vaudreuils eskader återkom T. i Juni 1783 till Brest samt utmärktes med orden Pour le mérite militaire och en gratifikation på 1,200 livres.

Efter återkomsten till fäderneslandet, sommaren 1783, befordrades T. till löjtnant vid amiralitetet. En tid derefter kallades han till medlem af Örlogsmannasällskapet, till hvilket han inlemnade sitt första krigshistoriska verk: Grefve de Grasses sjö-batailler och krigsoperationerne uti West-Indien, ifrån början af år 1181 til krigets slut; med dertil hörande historiske anmärkningar (1787), ett värderikt arbete, på hvars uppgifter t. o. m. engelska militärförfattare stöda sig. T. beslöt derefter att skrifva svenska flottans historia. Efter ansökan gaf Gustaf III honom d. 30 Jan. 1788 tillåtelse att för ändamålet forska i Riks-, Amiralitets- och Kammararkiven, men satte såsom gräns för historien året 1720. Frukten af T:s arbete blef Utkast till swenska flottans sjötåg (2 dlr, 1788), åtföljdt af en förklaring öfver de i arbetet använda sjötermer. T:s »Utkast» är ännu i dag det förnämsta arbetet i sitt slag, flitigt användt eller omskrifvet af alla dem, som behandlat vår sjökrigshistoria under samma tid som han.

Under 1788 års krig deltog T. i slaget vid Högland (d. 17 Juli), befordrades kort derefter till kapten och råkade senare på året i rysk fångenskap, då linieskeppet »Gustaf Adolf», hvarpå han var kommenderad, under kryssning i Finska viken i sigte af fienden stötte på ett då okändt grund, blef taget och uppbrändt. Efter fredsslutet (1790) blef han fri och vardt s. å. adjutant vid kadettskolan i Karlskrona, hvarifrån han i samma egenskap förflyttades till Karlberg. Men 1797 återvände han, 1793 utnämnd till major, till Karlskrona, der han höll föreläsningar i sjötaktik för de yngre officerarna. Såsom öfverstelöjtnant, sedan 1799, förde T. befäl på fregatten »Thetis» under en expedition till Medelhafvet 1800--03 för att konvojera svenska handelsfartyg och göra upp tvisterna emellan Sverige och barbareskstaterna. Då bejen af Tripolis dervid framställde för öfverdrifna fordringar, blockerade T. hans hufvudstad. Under 1808 års krig kommenderade T. linieskeppet »Dristigheten». Då han på hösten återkommit till Karlskrona, afled han i fältfebern. A. H-ld.