Touraine [-rån], landskap och guvernement i det gamla Frankrike, uppkalladt efter sina keltiska innebyggare, turones. Det gränsade i n. till Maine och Orléanais, i n. ö. till Orléanais, i ö. till Berry, i s. till Berry och Poitou samt i v. till Anjou. Areal omkr. 6,940 qvkm. Af Loire delades det i två delar: Haute T. n. och Basse T. s. om floden. För sin bördighet kallades det »Frankrikes trädgård». Dess hufvudstad var Tours. Större delen af detsamma lades till depart. Indre-et-Loire, mindre delar till depart. Vienne och Loir-et-Cher. -- Under merovingerna och karolingerna bildade det ett grefskap, som 1004--45 var förenadt med Champagne och efter 1045 med Anjou. På samma gång som Maine och Anjou blef det 1154 engelsk besittning, men indrogs efter 1203 af franske konungen Filip II August såsom förverkadt län till franska kronan. 1360 upphöjdes det af konung Johan till hertigdöme och förlänades åt hans son Filip, sedermera hertig af Burgund, samt var derefter flere gånger apanage, tills det efter Henrik III:s broder hertig Frans' af Alencon död (1584) definitivt förenades med franska kronan. Sedan 1545 hade det varit ett guvernement.
Nordisk familjebok · första upplagan
Touraine
Ämne: Franska landskap, städer och orter · Frankrike och Schweiz: orter, landskap och departement
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 579–580 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗