Sida 294
Toulouse ...
samt ärfde under 11:te årh. en del af Provence (det s. k. »marquisat de Provence»). Grefskapet nådde en hög grad af andlig och materiel odling och hörde en tid till Europas mest blomstrande riken. Men denna blomstring föröddes under de förfärliga albigenskrigen 1209--29 (se Albigenser), och Raimond VI miste 1212 sitt grefskap, som gafs åt Simon af Montfort (d. 1218). Raimond VII (1222--49) återfick det visserligen, men måste i freden i Paris 1229 afstå alla de ofvannämnda underförläningarna till franska kronan. Han efterlemnade endast en dotter, Jeanne, förmäld med Ludvig den heliges broder Alfons. Sedan de aflidit utan att efterlemna några arfvingar, indrogs grefskapet 1271 till franska kronan. Se Raimond. Jfr Moline de S:t Yon: »l'Histoire des comtes de Toulouse» (4 bd, 1859--60). -- Titeln grefve af T. bars af Alexandre de Bourbon, Ludvig XIV:s och M:me de Montespans tredje son, f. 1678, d. 1737, amiral af Frankrike, som utmärkte sig under spanska tronföljdskriget, då han bl. a. vann en seger öfver amiral Rooke nära Malaga, och en tid var chef för marinrådet.
Touques [touk], flod i Normandie, upprinner på Amainbergen i franska depart. Orne, flyter i nordlig riktning och faller ut v. om Trouville i Seinebukten af Kanalen. Längd 109 kmv deraf 45 segelbara.
Tour, Fr. Se Tur. -- Tour d'adresse [tourdadrä'ss], Fr., konstgrepp, konststycke, taskspeleri. -- T. de force [-döfå'rrs], Fr., handling, som kräfver fysisk eller moralisk styrka, kraftprof.
Tour, Maurice Quentin de la, fransk pastellmålare, f. i S:t Quentin 1704, är en af de ypperste representanterna för det under 1700-talet omtyckta och af den italienska konstnärinnan Rosalba Carriera utvecklade pastellmåleriet. Han uppträdde i Paris vid den tid, då Rosalba der väckt stort uppseende, och vardt 1746 medlem af konstakademien. 1784 drog han sig tillbaka till sin födelsestad. Död derst. 1788. Han porträtterade »hela sin tids Paris», från konungen och hofvet ned till borgarena. I S:t Quentin finnas de flesta (80) af hans pasteller. Louvre eger hans förnämsta verk, bland dem ett porträtt af M:me Pompadour. I Dresden finnes ett porträtt af Morits af Sachsen (»Marskalken af Sachsen»). T. förlänade pastellmåleriet en ny, manlig karakter samt egde förmåga att kraftigt och lefvande återgifva naturen. C. R. N.
Touraine [-rån], landskap och guvernement i det gamla Frankrike, uppkalladt efter sina keltiska innebyggare, turones. Det gränsade i n. till Maine och Orléanais, i n. ö. till Orléanais, i ö. till Berry, i s. till Berry och Poitou samt i v. till Anjou. Areal omkr. 6,940 qvkm. Af Loire delades det i två delar: Haute T. n. och Basse T. s. om floden. För sin bördighet kallades det »Frankrikes trädgård». Dess hufvudstad var Tours. Större delen af detsamma lades till depart. Indre-et-Loire, mindre delar till depart. Vienne och Loir-et-Cher. -- Under merovingerna och karolingerna bildade det ett grefskap, som 1004--45 var förenadt med Champagne och efter 1045 med Anjou. På samma gång som Maine och Anjou blef det 1154 engelsk besittning, men indrogs efter 1203 af franske konungen Filip II August såsom förverkadt län till franska kronan. 1360 upphöjdes det af konung Johan till hertigdöme och förlänades åt hans son Filip, sedermera hertig af Burgund, samt var derefter flere gånger apanage, tills det efter Henrik III:s broder hertig Frans' af Alencon död (1584) definitivt förenades med franska kronan. Sedan 1545 hade det varit ett guvernement.
Tourcoing [-kåä'ng] l. Turcoing, fabriksstad i franska depart. Nord, 13 km. n. n. ö. om Lille, vid flere linier af franska nordbanan, helt nära belgiska gränsen. 41,570 innev. (1886). Staden har ull-, bomulls-, lin- och silkesspinnerier, med minst 400,000 spindlar, omkr. 25 ullkamningsanstalter samt 50--60 ylle- och bomullsväfverier, mattfabriker jämte färgerier och andra till textilindustrien hörande fabriker, socker- och saltraffinaderier samt maskinverkstäder. Värdet af samtliga fabrikers årsproduktion skattas till omkr. 120 mill. kr. Handelskammare, fabriksdomstol, ullkonditioneringsbyrå. läroanstalter för teckning, målning, musik och byggnadskonst m. m. -- Ryktbar sedan 14:de årh. för sina yllemanufakturer, befästes staden af flamländarna, när Ludvig XI tvistade med Maria af Burgund om arfvet efter Karl den djerfve. Vid T. egde d. 25 Maj, d. 22 Juli och d. 27 Aug. 1793 strider rum mellan fransmän och österrikare, och d. 18 Maj 1794 vann Pichegru i närheten af T. en seger öfver hertigen af York, hvarom en 1866 i staden rest pyramid erinrar.
Tournay l. Tournai [-nä]. Flam. Doornik, stad i belgiska prov. Hainaut, på ömse sidor om Schelde och vid belgiska statsbanan. 34,805 innev. (1887), jämte de 7 förstädernas befolkning. Biskopssäte. Af kyrkorna förtjenar särskildt nämnas katedralen, en korsformig basilika i romansk stil, hvars inre är prydt med målningar af flamska mästare. Det närstående klocktornet (»beffroi») härstammar ursprungligen från 1187. Staden har ett athenaeum, en konst- och slöjdskola, ett naturhistoriskt museum, ett bibliotek af mer än 30,000 bd m. m. Förnämsta industrialster äro strumpvaror och brysselmåttor. T., förmodligen Caesars Civitas nerviorum, sedermera kalladt Tournacus, var en tid Klodvigs hufvudstad. I freden i Madrid 1525 afträddes det till de Spanska Nederländerna och försvarades 1581 hjeltemodigt mot hertigen af Parma af furstinnan d'Epinay, hvars staty nu står på Grande Place. 1667 eröfrades det af fransmännen efter en lång belägring, afträddes till dem i Aachenfreden 1668, befästes ytterligare af Vauban, men återtogs 1709 af de allierade under prins Eugène och Marlborough samt kom genom Utrechtfreden 1713 till Österrike och besattes af holländarna såsom en af de åtta barrièreplatserna. 1745--48 tillhörde det åter Frankrike. Efter barrièretraktatens upphäfvande 1781 slopades försvarsverken, men återställdes, sedan T. i första Parisfreden (1814)
Källa: Project Runeberg · ·
