Träng

Träng (Fr. train, egentl. gång, tåg, följe, af Lat. trahere, draga). 1. Jernvägståg, bantåg. Se Jernvägar, sp. 1,161. -- 2. Krigsv., sammanfattningen af alla de fordon, med tillhörande personal, hästar och materiel, med hvilka en armé är utrustad för fortskaffandet af sina förnödenheter och för tillgodoseendet af sina behof. Trängen (hvars äldre svenska namn var tross, se d. o. 2) delas i tvänne stora hufvudgrupper: truppträngen och stora trängen. Truppträngen är fördelad på de olika truppafdelningarna, regementena o. s. v. och innehåller de förnödenheter, som dessa behöfva under strid och efter dagsarbetets utförande. Den delas i sin ordning i stridsträng, hvilken omedelbart åtföljer trupperna och innehåller förbandspersedlar, ammunition och verktyg, samt bagageträng, hvilken under marsch har sin plats ett stycke bakom truppkolonnerna (vid marsch bakåt framför de samma) och innehåller reservpersedlar, lägerförnödenheter, proviant, officerarnas bagage o. s. v. Stora trängen utgöres af sjelfständigt organiserade truppafdelningar, hvilka stå omedelbart under befälhafvarna för de större enheterna (fördelningar eller armékårer) och hafva till uppgift att fortskaffa och till trupperna framföra de förnödenheter, som erfordras för deras vidmakthållande i krigsdugligt skick. Stora trängen består af tvänne delar: ammunitionskolonnerna och allmänna trängen. Ammunitionskolonnerna mobiliseras af artilleriet och framföra ammunition såväl för artilleriets som för de med eldhandvapen väpnade truppernas behof. Allmänna trängen vid en arméfördelning står under en särskild chef, trängchefen (med trängstab) samt sönderfaller i sjukvårdsträng, sjukvårdskompanier (för förbandsplatsers upprättande på slagfältet) och flyttande sjukhus (för den första vården af sjuka och sårade), förplägnadsträng, med proviant-, furageoch boskaps-kolonner för lifsmedels framförande, och hästdepoter. Vid en svensk arméfördelning med omkr. 14,000 man skall af stor träng finnas 1 ammunitionskolonndivision med 2 artilleri- och 2 infanteri-ammunitionskolonner, medförande 150 skott per kanon och 75--100 per gevär, 4 flyttande sjukhus om 150 sängar (förutom ett sjukvårdskompani, hvilket vanligen räknas till trupperna), 4 proviant- och 4 furage-kolonner med lifsmedel för tillsammans fyra dagar, 1 boskapskolonn och 1 hästdepot. Hela denna apparat kräfver icke mindre än 2,000 man, 2,400 hästar och 800 fordon. Under marsch delas den vanligen i två grupper, eller echeloner. Förutom dessa trängafdelningar finnas ofta för armén i dess helhet eller större delar deraf artilleribelägringstränger och ingeniörbelägringstränger (se Belägringsträng), magasinstränger (jfr Magasinsförplagnad), pontontränger (se Krigsbryggeträng), etapptränger o. s. v. -- Stor vigt ligger på en fast och väl organiserad träng med disciplinerad och inöfvad personal samt tillräckligt rikligt försedda anstalter. Truppernas uthållighet, mod och slagfärdighet äro deraf synnerligen beroende -- ett otillräckligt tillgodoseende häraf leder slutligen till undergång (franska armén i Ryssland 1812) --, hvarför stor uppmärksamhet i alla land egnas trängens organisation. Såsom stam för de trängformationer, hvilka erfordras vid arméns försättande på krigsfot, finnas i alla land särskilda trängtrupper med egen chef eller inspektör. -- I Sverige började trängtrupper uppsättas 1885, då Svea trängbataljon bildades. Bataljonen, som är förlagd vid Marieberg, utanför Stockholm, utgöres af 2 kompanier, af hvilka det ena är afsedt för träng-, det andra för sjukvårds-tjenst. Dess hela personal uppgår till 17 officerare, 3 läkare, 36 underofficerare samt 240 korpraler och soldater med 40 hästar. Manskapet är värfvadt, med 2 års tjenstgöring och repetitionsöfningar. 1891 började uppsättningen af Göta trängbataljon, som skall förläggas till Karlsborg. C. O. N.