Tsintsarer

Tsintsarer (zinzarer, macedo-valaker, kutzo-valaker) kallas några med rumanerna beslägtade stammar, spridda i Albanien, Macedonien och på grekiska fastlandet. Den nordligaste af dessa stammar äro de s. k. dassareterna l. massareterna i de berg, som skilja Macedonien från Albanien; söderut, i Pindosbergen, s. ö. om Janina, bo de s. k. storvalakerna, omkr. 50,000 pers., och sydligast de s. k. bovierna, i närheten af Lamia, vid Fidaris källor och vid Mavronero (Kefissos) till ett antal af omkr. 11,000 pers. Tsintsarerna (ett namn, som de erhållit af slaverna för sitt uttal af siffran 5 med tsints i st. f. de daciske rumanernas tsjintsj) kalla sig, enl. F. Kanitz, hälst rumuni och betrakta sig som afkomlingar af romarna och särskildt af de i Macedonien bosatta romerska kolonister, om hvilka dock historien ingenting känner. Grekerna kalla dem kutzo-valaker (»haltande valaker»), och under bysantinska tiden hette de mavro-valaker (»svarta valaker»). Deras språk är väsentligen det rumanska, endast starkare uppblandadt med deras grannars, i synnerhet grekernas, mindre med slavernas, och talas i flere dialekter. Men jämte sitt eget tala de alltid de dem omgifvande folkens språk samt nästan allmänt dessutom nygrekiskan såsom handelsspråk. Tsintsarerna närma sig i allmänhet mer till grekerna än till rumanerna och skola säkerligen med tiden helt och hållet uppgå i de förre. De tillhöra allmänt den grekisk-ortodoxa kyrkan, men liturgien läses på det rumanska språket. Om tsintsarernas antal kan ingenting med noggranhet uppgifvas.