Tvärhus, tvärskepp. De båda flyglar (transsept), som i större kyrkor utgå mot n. och s. från den s. k. midtqvadraten, bilda tillsammans med denna tvärhuset (se fig. i art. Kapell). Genom tvärhuset framhålles kyrkans korsform, hvarför ock dess gaflar vanligen skjuta fram om långhuset (se d. o.) samt äfven lemna en omtyckt plats för rikare arkitektonisk dekoration. Vanligen är tvärhuset enskeppigt, så i alla svenska kyrkor, der ett sådant förekommer. I några större utländska katedraler (t. ex. Köln, Amiens, Milano) är det treskeppigt, i England stundom tvåskeppigt (t. ex. Salisbury, Durham). Tvärskeppet skiljer i regeln det egentliga högkoret från långhuset och har således sin plats närmare kyrkans östra ände; dock förekomma undantagsvis tvärhus äfven i vester (t. ex. Bamberg). Stundom finnas tvänne tvärhus. -- Ett slags oegentliga tvärhus hafva flerestädes uppkommit genom senare tillbyggnader i n. och s. om en ursprungligen rektangulär anläggning. Kyrkor med sådan anordning äro ej ovanliga i Sverige och pläga der kallas »korskyrkor». Upk.
Nordisk familjebok · första upplagan
Tvärhus
Ämne: Kyrkobyggnadens delar och kapell · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1053 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗