Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull

Originalsida 531
Originalsida 531
Originalsida 530
Originalsida 531
530–531

Sida 531

Tvillingarna ...

Tvångströja, kamisol (T. zwangsjacke, Fr. camisole de force), en af starkt material förfärdigad tröja, som man ikläder personer, hvilka lida af maniakaliska anfall eller delirier, för att hindra dem att skada sig sjelfva eller andra under anfallen. Tvångströjan är sluten framtill och knäppes på ryggen samt är försedd med mycket långa ärmar, hvilka knytas i kors öfver bröstet eller på ryggen eller ock bindas vid sängen. J. E. J-n.

Tvångsvärfning. Se Värfning.

Tvåroddare. Se Galér.

Tvåskiftesbruk. Se Träde.

Tvåvingar. Se Diptera.

Tvååker, socken i Hallands län, Himle härad. Areal 5,248 har. 2,588 innev. (1890). T. bildar med Spannarp ett regalt pastorat, Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.

Tvärbanan genom Jämtland. Se Norra stambanan.

Tvärbrott, petrogr. Se Hufvudbrott.

Tvärbrytning kallas en grufbrytningsmetod med igensättning, då man från ett lodrätt schakt utom fyndigheten utgår med en ort till fyndighetens gräns. Der går man sedan, hälst i malmens liggande, med en fältort utmed malmen. Från denna fältort drifver man derefter tvärstrossar, eller relativt breda tvärorter, till malmens andra gräns. Dessa tvärstrossar läggas på regelbundna afstånd från hvarandra. De utfyllas, antingen sedan de framkommit till malmgränsen eller under arbetet, med ofyndigt berg; i senare fallet lemnas naturligen en smal kommunikationsväg öppen. Sedan ett system af tvärstrossar utbrutits och fylts, anläggas nya mellan de förra o. s. v. Metoden, som kan på flere sätt varieras, nyttjas vid breda malmer och der berget är lossnigt och lätt rasande (se Rasarbete), enär vid tvärbrytning endast relativt små takytor utan stöd förekomma. När en etage med tvärstrossar är utbruten, anlägges en ny högre upp, från schaktets botten räknadt, o. s. v., tills malmen är uttagen. Th. N-m.

Tvärbåge (tvärgördel). Se Gördelbåge.

Tvärhus, tvärskepp. De båda flyglar (transsept), som i större kyrkor utgå mot n. och s. från den s. k. midtqvadraten, bilda tillsammans med denna tvärhuset (se fig. i art. Kapell). Genom tvärhuset framhålles kyrkans korsform, hvarför ock dess gaflar vanligen skjuta fram om långhuset (se d. o.) samt äfven lemna en omtyckt plats för rikare arkitektonisk dekoration. Vanligen är tvärhuset enskeppigt, så i alla svenska kyrkor, der ett sådant förekommer. I några större utländska katedraler (t. ex. Köln, Amiens, Milano) är det treskeppigt, i England stundom tvåskeppigt (t. ex. Salisbury, Durham). Tvärskeppet skiljer i regeln det egentliga högkoret från långhuset och har således sin plats närmare kyrkans östra ände; dock förekomma undantagsvis tvärhus äfven i vester (t. ex. Bamberg). Stundom finnas tvänne tvärhus. -- Ett slags oegentliga tvärhus hafva flerestädes uppkommit genom senare tillbyggnader i n. och s. om en ursprungligen rektangulär anläggning. Kyrkor med sådan anordning äro ej ovanliga i Sverige och pläga der kallas »korskyrkor». Upk.

Tvärort, bergsv. Se Fältort.

Tvärred (Tvered, Tverred), socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Areal 7,456 har. 1,478 innev. (1890). Annex till Gällstad, Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Tvärskepp. Se Tvärhus.

Tvärskepps, sjöv., i riktning vinkelrätt mot kölen eller parallelt med däcksbalkarna. Riktningen parallelt med kölen säges gå långskepps. Uttrycken nyttjas endast om föremål ombord. Ett föremål utanför fartyget säges ligga tvärs l. tvärs ut, då det synes i vinkelrät riktning mot fartyget, hvilket då säges vara tvärs för föremålet. Jfr Kranbalksvis. R. N.

Tvärstånd (Fr. fausse relation), musikt., kallas i den musikaliska harmoniläran den flerstämmiga tonfortskridning, hvarvid en ton först förekommer ren i en stämma och sedan kromatiskt förändrad i en annan. I den »stränga satsen» var tvärståndet förbjudet. Men redan Bach använde det ganska ofta; och numera har förbudet ingen giltighet, annat än för så vidt örat icke fattar det harmoniska sammanhanget, utan tror sig höra en falsk intonation. Det senare torde icke kunna förekomma annat än vid öfvergången mellan dur- och mollackord på samma grundton, hvilket sålunda fortfarande fordrar försigtighet i stämföringen. Emellertid möter tvärstånd äfven i detta fall ej sällan hos Bach, åtminstone vid öfvergång mellan koralverser. A. L.

Tvärvall. Se Bröstvärn 3.

Tvärverk. Se Fästning, sp. 628.

Tvättbjörnslägtet. Se Sjubbslägtet.

Tvättning af orena linne-, bomulls- och yllepersedlar har till ändamål deras rengöring från smuts genom gnuggning i vatten, som vanligen är tillsatt med alkaliska ämnen: soda, pottaska, såpa (tvål), lut. Den hufvudsakligen af fett, ägghvita och dam bestående smutsen införlifvas då med alkalierna och kan lätt bortslammas. Om tvättning af orena kläder länge uppskjutes, ruttnar smutsen och angriper tygets fibrer. Tvättvattnet bör vara mjukt, ej kalkhaltigt; bäst är regn- eller flodvatten. Hårdt källvatten kan för ändamålet göras mjukt med soda. Hvit linne- och bomullstvätt lägges hälst ett halft dygn i förväg i kallt vatten med ringa tillsats af t. ex. soda, hvarefter den tvättas två gånger i ljumt vatten med såpa (är vattnet för kallt, hindrar detta smutskornens lösning; i hett vatten fästa de sig lätt i fibrerna). Af soda tagas lämpligen 4 1/2 kg. på 150 liter vatten (lagom för 100 kg. tvätt). Förträfflig verkan åstadkommes ock af 50 gr. ammoniaksprit jämte 100 gr. terpentinolja i ett ämbar vatten, som innehåller 500 gr. såpa löst. Efter den egentliga tvättningen utgnidas fläckar, hvarefter kläderna kokas minst 15 min. i såpvatten (eller ock »lakas», i det att man låter dem genomströmmas af het asklut och ligga deri en hel natt); dernäst sköljas de två gånger, urvridas och upphängas till torkning. Färgade plagg tåla ej behandling med lut; de tvättas i varmt vatten, med eller utan såpa. Ylle tvättas i såpvatten eller utspädd kaustik ammoniak (1 del på 35 delar vatten). Af alkalilut och gnuggning skadas och hopfiltas ullfibrerna. För färgade fina ylletygers tvättning är

Källa: Project Runeberg ·