Ulema (turkiskt uttal ülemâ , af Arab. 'ulemâ , plur. af 'alîm , lärd) är i Turkiet och andra muhammedanska land namnet på en särskild kår af teologiskt och juridiskt lärda (se Turkiet , sp. 984--985). Det vanliga språkbruket »en ulema» om en person och »ulemas» om flere är således oriktigt. H. A.
Máhdi (uttal. med hörbart h; Arab., part. pass. af háda, »vägleda», således »vägledd», näml. af Gud) var först namn… Aʿrâf Arab., betecknar inom den muhammedanska religionsläran högsta delen af en skiljemur mellan himmel och helvete… Hadith (vanl. uttal, hadis), Arab., berättelse, tradition, särskildt rörande profeten Muhammed. Det finnes en mängd … Beduiner (af Arab. bedavi, plur. beduân, slättlandets eller öcknens innevånare) är den vanliga benämningen på de nomad… Isavi Arab. (Turk. utt. isevi; af Arab. Isa, Jesus), och det vanligare Arab. nasrani (Turk. utt. nasrani; af Arab. … Bochari Abu Abdallah Muhammed, en af muhammedanernas utmärktaste teologiske författare, f. i Bokhara 810, d. 870. Han… Razzia [ratsia, franskt utt. rasia'], Fr. (af Arab. razwa, se Rasi), egentl. plundringståg på fientligt område; af p… Nakib [hårdt k], Arab. (stamchef, furste), nyttjas i Turkiet i vissa fall som hederstitel. Nakibu-l-esjraf är 1) de…
Alla artiklar i ämnet →
Hänvisas hit från
Mólla (Arab. máula l. méwla, »herre») har i de särskilda muhammedanska landen en olika användning och betydelse. I Turkiet betyder detta ord dels »Vår … band 11, sp. 1238