Ultuna landtegendom (om läget se föreg. art.) utgör 12 3/8 mantal och omfattar en areal af 699,87 har, eller 1,417 tunnland och 27,2 kappland. Af denna areal skötes och förvaltas under eget bruk:
åker 612 tld 3 kpld äng 149 » 19,3 » utarrenderad: åker 102 » 22,9 » äng 86 » 20,4 »
tomter, betesmark och
fräkenbotten 114 tld 9,2 kpld skogsmark, hagar, stenbundna
backar m. m. 352 » 16,4 »
Före 1848, då egendomen i sin helhet var bortarrenderad, sköttes åkerjorden enligt grunderna för tvåskiftesbruk, och allt höfoder togs af de naturliga ängarna. Sedan styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut öfvertagit jorden, och i den mån en bättre afdikning eller dränering kunde genomföras, öfvergick man till en ordnad växtföljd, eller s. k. cirkulationsbruk. För den delen af åkerjorden, som bestod af sand med föga inblandad lera, nyttjades en femårig cirkulation, nämligen 1) rotfrukter, 2) vårsäd, 3) röd- och hvitklöfver med gräs till fårbete, 4) bete under försommaren, hvarefter jorden upplöjdes och bereddes för höstsådd, 5) råg. Detta system har visserligen undergått åtskilliga förändringar under tidernas lopp, men bibehålles dock ännu i hufvudsak. Man använder numera en del af sandjorden för odling af fodervicker och korn m. m. Den styfvare lerjorden, som till arealen är betydligt större än sandjordsfältet, delades i 8 skiften, för hvilka nyttjades följande cirkulation: 1) träda, 2) råg, 3) klöfver, 4) korn, 5) träda, 6) hvete, 7) ärter och vicker, 8) blandsäd. Något senare förändrade man denna växtföljd sålunda, att man af den mera lerhaltiga sandjorden bildade ytterligare ett skifte och lade detta till lerjordscirkulationen, som derigenom blef nioårig. Sålunda kunde man införa en tvåårig klöfver- och timotejvall. År 1867 återgick man emellertid till åttaskiftesbruket och förändrade växtföljden sålunda: 1) träda, 2) råg, 3) klöfver, 4) klöfver och korn, 5) klöfver, ärter och vicker, 6) hafre, 7) träda, 8) hvete. Hvarje skifte innehåller 15--16 har. Uppodlingen af Ultuna Kungsängsjord egde rum under 1850- och 1860-talen och ansågs vara afslutad före 1870. Den cirkulation, som först tillämpades på Kungsängen, der jorden utgöres af en rikhaltig och humusartad svämlera, var tioårig med följande växtomlopp: 1) träda med rotfrukter, 2) höstsäd och korn, 3), 4), 5), 6) och 7) gräs, 8) hafre, 9) träda med grönråg och grön vicker, 10) höstsäd och vårsäd. Emellertid har växtföljden under de senare åren blifvit något förändrad, så att den numera är följande: 1) träda, 2) råg, 3), 4), 5) och 6) gräs med alsikeklöfver, 7) hafre, 8) hafre, 9) rotfrukter och grönfoder. 10) korn. Hvarje skifte på Kungsängen är 11 à 12 har. Vid utgården Graneberg använder man ett mera fritt landtbruk utan något på förhand bestämdt växtomlopp. Sedan man på Ultuna, likasom annanstädes, börjat alltmer begagna s. k. konstgjorda gödningsämnen, är man i tillfälle att sköta jorden mera fritt; och man kan utan skada delvis afvika från den uppgjorda planen för cirkulationen, så snart omständigheterna gifva vid handen, att en förändring kan vara ändamålsenlig, och med begagnande af de hjelpmedel, som senare tiders vetenskapliga forskning anvisat. -- Bruttoafkastningen å den del af Ultuna egendom, som blifvit skött under eget bruk. har stigit högst betydligt under de senare decennierna och uppgår numera i medeltal pr år till ungefär följande belopp: spanmål 3,500 hl., rotfrukter 3,590 hl. och inbergadt hö 485 ton.
Den kreatursstam, som vid Ultuna blifvit mest uppmärksammad och befunnits efter ortens och klimatets förhållanden vara den lämpligaste, är Ayrshirerasen. Man har äfven korsat dessa djur med kor af Jämtlandsras och sålunda vid Ultuna jämväl erhållit en särskild blandad stam, den s. k. kullastammen, hvilken uppgifves besitta flere goda och framstående egenskaper. Inom kreatursbesättningen förekomma ock korsningar med korthornsras samt s. k. Strömsholmsras. I medeltal pr år produceras numera inom Ultuna landtbruksinstituts ladugårdar omkr. 2,600 hl. mjölk. Mängden af den mjölk, som för hvarje ko pr år erhålles, är emellertid högst olika och kan variera från 1,300 till 2,600 liter och derutöfver. -- Vid Ultuna har ock funnits ett stamschäferi, bestående af finulliga får, s. k. elektoralfår. Men fårskötseln har under senare år ej blifvit vidare utvecklad, sedan man erfarit, att de lokala och klimatiska förhållandena ej visat sig för en dylik afvel så gynsamma, som man hade önskat och hoppats.
Från den tid, då Ultuna egendom öfvertogs af institutets styrelse, och till midten af 1880-talet åtgick till omändring af gamla och uppförande af nya byggnader ett belopp af 261,458 kronor. Byggnadernas brandförsäkringsvärde upptages till 324,410 kronor. Af statsanslag, förutom de årliga belopp, som utgått till lärares aflöning, har Ultuna under tiden från institutets början och till närmare slutet af 1880-talet uppburit öfver 380,000 kronor, som blifvit använda till nya byggnader samt till betäckande af iråkad skuld för anskaffande af inventarier och kreatursbesättning. Institutet har detta oaktadt allt ifrån sin första grundläggning haft en mängd ekonomiska svårigheter att bekämpa och öfvervinna, beroende hufvudsakligen deraf att man hela tiden haft till sin disposition ett alltför ringa rörelsekapital, hvarjämte de af staten lemnade årsanslagen varit otillräckliga, så att styrelsen måst tid efter annan upptaga lån, för att undervisningen och institutets verksamhet i allmänhet skulle kunna tidsenligt organiseras och motsvara de anspråk, som man har rätt att ställa på en högre läroanstalt, hvilken är afsedd att främja ett så vigtigt ändamål som utvecklingen af Sveriges förnämsta näringsgren och hufvudkällan till landets ekonomiska välstånd, C. E. B.