Universalister

Universalister (af Lat. universalis, allmännelig) kallas de kristna, som tro på den genom Kristus skedda frälsningens allmännelighet icke allenast med hänsyn till hennes syfte, utan äfven med hänsyn till hennes slutresultat samt derför förkasta läran om en evig osalighet och antaga alla menniskors slutliga frälsning från synden och dess följder. Denna lära förfäktades redan i kyrkans första århundraden af framstående kyrkolärare, såsom Clemens från Alexandria, Origenes, Gregorius från Nasians m. fl. (jfr Apokatastasis), i reformationstiden af anabaptisterna och bland teologer i 19:de årh. af Schleiermacher och hans skola. -- I Nord-Amerika började i 18:de årh. församlingar bildas på grundvalen af dessa läror, som der förkunnades af den franske hugenotten George de Benneville (denne kom 1741 som flykting till Pennsylvania och dog 1793). Såsom »universalismens fader» betraktas dock John Murray, som kom till Boston 1770 och 1774 bildade den första universalistiska församlingen, i Gloucester Mass. Hans verk fortsattes från 1790 af predikanten Hosea Ballou, hvilkens afhandling om försoningen af universalisterna betraktas såsom epokgörande. År 1803 sammanträdde ett konvent af delegerade för församlingarna i Nya England af denna riktning och antog en universalistisk trosbekännelse. År 1866 bildades ett universalistiskt generalkonvent för Förenta staterna och Canada. Sedan 1889 sammanträder generalkonventet hvartannat år. Samfundet omfattar 926 församlingar med 710 prester. 40,000 familjer hålla sig till detsamma, men de aktive kyrkomedlemmarnas antal är blott 37,000. Antalet medlemmar i söndagsskole-föreningarna är 53,000. -- Såsom kyrkosamfund har universalismen aldrig vunnit någon stor anslutning, men universalistiska åsigter äro vidt utbredda inom de öfriga kyrkorna. De delas icke endast af unitarierna, utan äfven af samtliga anhängare af den liberala protestantismen.