Urinämne, kem., en i urin och andra djurkroppens vätskor förekommande, af Fourcroy och Vauquelin 1799 i rent tillstånd framställd förening, som utgöres af kolsyrans amid, CO(NH2)2. Att urinämne bildas genom omsättning af ammoniumcyanat, H4N . N . CO, visades 1828 af Wöhler och var det första exemplet på syntes af ett organiskt ämne af oorganiska beståndsdelar. I djurkroppen bildas urinämne genom ägghviteämnenas omsättning. I rent tillstånd bildar det färglösa, lättlösliga kristallnålar, hvilka med vissa syror (salpetersyra, oxalsyra) gifva kristalliserbara salter. Den mängd urinämne, som afsöndras med urinen, är i hög grad föränderlig. Under vanliga förhållanden uppgår den till 20--40 gram på dygnet. Hos barn är afsöndringen relativt större än hos fullvuxna och hos mannen större än hos qvinnan. Födan är af stort inflytande på den afsöndrade urinämnemängden. Ägghviterik föda ökar den; under svält minskas den. P. T. C.
Nordisk familjebok · första upplagan
Urinämne
Ämne: Kemiska föreningar, grundämnen och teorier · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1536 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗