Ussing

Ussing. 1. Tage Algreen-U., dansk politiker, ämbetsman, född d. 11 Okt. 1797 nära Hilleröd, blef student 1816 och juris kandidat 1822. Han började redan 1817 sin författarebana (med Napoleon den eneste) och utgaf 1819--21 några mycket hänsynslösa kritiker riktade mot universitetslärare, bl. a. Beviis for at Adam Öhlenschläger er gaaet fra sans og samling, samt under de närmast följande åren åtskilliga omogna juridiska arbeten. År 1830 blef han kanslist och 1831 kanslisekreterare, 1836 landsoverretsassessor, 1840 professor vid universitetet, 1844 borgmästare i Köpenhamn och 1848 generalprokurör, hvilken post han behöll till sin död, d. 25 Juni 1872. Han erhöll titel af etats-råd 1846 och af konferensråd 1859. Redan 1834 valdes U. i Köpenhamn till ständerdeputerad och bevistade alla möten i Roskilde 1835--46. Under de första åren var han en ifrig och dristig förespråkare för tryckfrihet, sparsamhet i statshushållningen och andra nyttiga reformer, framställde förslag om ständernas noggranna kontroll öfver finanserna o. s. v. och erhöll såsom utmärkelse derför af sina medborgare en guldpokal 1839. Men då de liberale framställde sina anspråk på en verkligt konstitutionel författning och Slesvigs närmare förening med konungariket, drog U. sig tillbaka och slöt sig till regeringspartiet. Det var också U., som 1844 framkallade ett uttalande af ständerförsamlingen i Roskilde om önskvärdheten af full klarhet i frågan om tronföljden till rikets landskap och derigenom gaf upphof åt Kristian VIII:s »öppna bref» 1846. I den grundlagstiftande riksförsamlingen 1848--49 var U. en af de konservatives verksammaste talare vid bekämpande af den allmänna rösträtten och slutade med att protestera mot grundlagen. År 1854--66 var han konungavald medlem af riksrådet och hörde då till ledarna för helstatspartiet. U. användes i många praktiska värf och var medlem af flere vigtiga komitéer. Han skref Haandbog i den danske kriminalret (1829; 4:de uppl. 1859) och Haandbog i den danske arveret (1855) samt utgaf en samling »Kgl. reskripter m. m. fra 1813--65» (1825--71) och »Love og anordninger» för tiden 1850--70. Hans betydelse som rättslärd var likväl icke stor. -- 2. Werner Jasper Andreas U., dansk ämbetsman, den föregåendes kusins son, född d. 4 Mars 1818 i Köpenhamn, blef student 1834 och juris kandidat 1838 samt tjenstgjorde derefter i kansliet. Han skref 1847 en kort, prisbelönt framställning af De danske landboforhold och blef s. å. assessor i landsoverretten i Viborg. 1848--53 var U. medlem först af den grundlagstiftande riksförsamlingen och sedan af folketinget, inom hvilket han slöt sig till det nationalliberala partiet. 1854--64 var han overappellationsretsråd i Flensburg, 1864--73 assessor i höjesteret och derefter direktör för nationalbanken. 1866 blef U. konungavald medlem af landstinget, der han intog en mycket sjelfständig politisk ställning. 1868--77 deltog han i processkommissionen. Vid Köpenhamns universitets 400-års jubileum 1879 kreerades U. till hedersdoktor. Död d. 2 Dec. 1887. -- 3. Johan Louis U., dansk filolog, den föregåendes broder, född d. 10 April 1820 i Köpenhamn, blef student 1836, filol. kandidat 1842 och filos. magister 1844. Han reste derefter under två år uti Italien, Grekland och Turkiet, studerande företrädesvis konstarkeologi. 1847 blef han lektor i grekisk och romersk filologi, 1849 e. o. och 1850 ordin. professor vid universitetet samt 1876 »provst» (föreståndare) på Regensen. U. har skrifvit en följd specialafhandlingar, i snynnerhet i Videnskabernes selskabs skrifter, dels om den gamla grekiska byggnadskonsten, såsom Attiske studier (1856; intagen i Griechische reisen und studien, 1857), Kong Attalos' stoa i Athen (1873) och Tiryns (1886), dels om grekernas och romarnas stats- och privatförhållanden, såsom Pröve paa en fremstilling af grækernes og romernes huuslige og private liv (1863) och Om underviisningen hos grækerne og romerne (1865, öfvers. till tyska 1870; ny uppl. 1885). Vidare har han ombesörjt en kritisk exegetisk upplaga af Plautus' komedier (5 bd, 1875--87), hvartill sluter sig en afhandling om Den yngre attiske komedie og dens latinske bearbejdere Plautus og Terents (1875). U. var äfven Madvig behjelplig vid hans upplaga af Livius (1861--66) samt har utgifvit N. L. Höyens skrifter (3 bd, 1871--76) och biografi (1872). -- 4. Stefan Peter Johannes Hjort U., dansk bildhuggare, den föregåendes kusin, f. i Ribe 1828, d. i Köpenhamn 1855, arbetade i H. V. Bissens atelier och genomgick samtidigt konstakademien, hvars mindre guldmedalj han vann 1851. År 1855 erhöll han Neuhausenska premiet för En fiskaregosse. Tvänne andra konstverk, Barn, hvilka fångat en krabba och En karl, som vattnar sin häst, tillhöra det danska skulpturmuseum. Hans tidiga död afbröt en lofvande konstnärsbana. 1--3. E. Ebg. 4. Ph. W.