Vasa

Vasa (F. Vaasa), stad i Österbotten, Finland, guvernörsresidens i Vasa län, ligger på Klemetsö udde vid Bottniska viken. Det är en af Nordens täckaste städer, reguliert byggd med breda, snörräta gator och lummiga esplanader, rymliga tomter samt vackra trädgårds- och parkanläggningar. Särskildt från sjösidan, hamnen, företer staden en anslående anblick. Stadsplanen upptager 191 har och det underlydande jordområdet 3,978 har. Gårdarnas antal är 650. Den yttre hamnen, utanför Vasklot holme, 2--3 km. från staden, inrymmer fartyg af ända till 7 m. djupgående, den inre, vid Brandö samt invid sjelfva staden, fartyg af 2,9--3,9 m. djupgående. Med Vasklot är staden förenad genom ett jernvägsspår, draget öfver den mellanliggande fjärden samt anknutet till Tammerfors--Vasa jernväg, hvilken förbinder staden med Finlands jernvägsnät. Stadens inkomster uppgingo 1890 till 294,000 mark, utgifterna till 270,000 mark. Skulderna belöpte sig till 569,000 mark. Innevånarnas för beskattning upptagna inkomst utgjorde 5,2 mill. mark. fördelade på 13,032 skattören. Staden är säte för Vasa hofrätt. 1890 räknade staden 10,297 innev., hvilka till allra största delen äro svensktalande. Handeln och fabriksrörelsen äro jämförelsevis betydliga. De förnämsta exportvarorna äro spanmål (råg, den s. k. »Vasarågen», samt hafre), smör, kött och fläsk, trävaror och tjära. Importen fyller äfven flere af de nordliga finska kuststädernas behof af importvaror. Handelsflottan, som för ett par årtionden sedan var tämligen betydande, består numera blott af 29 större fartyg (öfver 20 registertons drägtighet), hvaraf 11 äro ång- och 18 segelfartyg om tillsammans 14,000 registertons drägtighet. De förnämsta industriella inrättningarna äro 1 större ångqvarn (tillverkning 1 mill. mark) och 1 större bomullsspinneri förenadt med väfveri och färgeri (tillverkningsvärde 3,4 mill. mark). För öfrigt finnas 1 mekanisk verkstad, 2 bränvinsbrännerier, 1 s. k. engelskt svinslagteri, flere ölbryggerier, tobaksm. fl. fabriker. -- Bland offentliga läroverk i staden må nämnas ett svenskt och ett finskt lyceum, dimitterande till universitetet, en svensk flickskola, en navigations- och en industriskola. »Vasa aktiebank» har i staden sitt hufvudkontor samt »Finlands bank», »Föreningsbanken i Finland» äfvensom »Nordiska aktiebanken för handel och industri» hvar sitt filialkontor. Från 3 tryckerier i V. utgifvas 2 svenska och 2 finska politiska tidningar. -- Staden utgör ett imperielt pastorat (officiel benämning: Vasa och Nikolaistads pastorat) af 1:sta kl., Åbo ärkestift, Vasa nedre kontrakt. -- V. grundlades 1606 invid foten af Korsholms (se d. o.) vallar samt erhöll sina första privilegier 1611, hvarvid staden, som derförinnan kallats Mustasaari, Mussar stad, tilldelades namnet Vasa till åminnelse af Sveriges då regerande konungaätt. Den 3 Aug. 1852 nedbrann staden fullständigt genom vådeld samt flyttades derefter 6 km. närmare hafvet, der den nu ligger. Genom ett kejserligt manifest, utfärdadt 1855 i anledning af några enskilda stadsboars anhållan, förändrades den nya stadens namn till Nikolaistad (F. Nikolain kaupunki), hvilken benämning den fortfarande bär i sträng officiel stil. sedan ett försök att återvinna åt densamma dess förra frejdade namn misslyckats. På den gamla stadens gator utkämpades d. 25 Juni 1808 en häftig strid mellan en afdelning landstigna svenska trupper under Bergenstråles befäl och ryska ockupationstrupper, efter hvilken strid följde en 3 dagars våldsam plundring af staden genom de ryska trupperna. A. G. F.