Vätesyra,kem., en förening af väte med en saltbildare (fluor, klor, brom, jod, cyan, ferro- och ferricyan o. s. v.). Under 1800-talets förra hälft ansåg man som syre en negativ oxid, eller hvad man nu kallar syreanhydrid, och trodde, att syret var en gemensam beståndsdel i alla syror. Sedan det blifvit bevisadt, att saltsyran icke innehåller något syre, ansåg man denna syra och dermed analoga syror icke vara verkliga syror, hvarför Berzelius bildade för dem en särskild klass, vätesyrornas. Jfr Syra. P. T. C.