Veii (Veji), stad i det forna Etrurien, på en brant bergshöjd nära floden Cremera, omkr. 18 km. n. om Rom (vid nuv. Isola Farnese nära La Storta). Det var starkt icke blott genom sitt naturliga läge, utan ock genom sin storlek samt sina inbyggares välmåga och synes i början af de krig, som det förde med Rom nästan ända från dess grundläggning, hafva varit en jämnbördig motståndare. Men slutligen dukade det under för Roms makt och blef enligt fornsägnerna efter en tioårig belägring, likasom Troja, intaget af Camillus år 396 f. Kr., hvarvid staden plundrades och inbyggarna såldes till slafvar. Derefter skall inom Roms menighet fråga hafva uppstått om att förlägga samhället till V. Utan tvifvel var luften derstädes renare, vattnet helsosammare och jorden mera bördig, hvarjämte staden var bättre byggd än Rom. Men detta förslag, liksom ett senare (efter Roms förstöring genom gallerna 388 f. Kr.) väckt sådant, förkastades. Helt säkert fingo emellertid byggnaderna i V. släppa till större delen af materialierna för Roms återuppbyggande, och staden förlorade derefter sin betydelse. R. Tdh.
Nordisk familjebok · första upplagan
Veii
Ämne: Städer i Toscana och Etrurien · Italienska och antika orter i Medelhavsområdet
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 474–475 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗