Weijden

Weijden, Rogier van der, flandrisk målare, f. i Tournay 1399 eller 1400, inskrefs 1426, under namnet Rogelet de la Pasture, såsom elev hos en obekant målare i Tournay, Robert Campin, och blef mästare i dervarande gille 1432. Kort derefter flyttade han till Bruxelles, antog sitt flandriska tillnamn, blef stadsmålare (nämnd såsom sådan första gången 1436) och grundlade der en målareskola, som vid sidan af van Eycks utvecklade sig i samma riktning, men på egendomligt sätt. Senare antages han äfven hafva gjort en resa till Italien och vistats i Rom 1450. Han dog i Bruxelles 1464. -- Af W:s arbeten nämnes först ett numera förstördt, i forna tider prisadt verk i Bruxelles' rådhus, framställande i fyra bilder ett par händelser med exempel på sträng rättvisa, som får sin belöning (den ena ur historien om kejsar Trajanus, den andra ur en medeltidssaga om grefve Herkenbald). Såsom hans mästerverk anses Nedtagningen från korset, förr i Mariakyrkan i Louvain, sedan i Spanien. Der finnas nu tre exemplar, af hvilka det i Museo del Prado i Madrid af Crowe och Cavalcaselle anses vara originalet, medan den tyske konstkritikern Waagen ansåg detta finnas i sakristian i Escorials kyrka. Kompositionen omfattar 10 nästan kroppsstora figurer på guldgrund, skarpa och kantiga i form och rörelser, men gripande i uttrycket af än mild, än lidelsefull smärta. En mindre replik af 1473 med bilder af stiftaren, Edelheer, och hans familj finnes i S. Peter i Louvain. -- Vidare märkes ett flygelaltare (triptychon), helgadt åt jungfru Maria, 1445 utfördt för kartusianklostret Miraflores vid Burgos i Spanien (nu i Berlins museum), samt Johannesaltaret, med samma indelning, och omfattande Johannes Döparens födelse till venster, Kristi dop i midten och Johannes' halshuggning t. höger, ett framstående verk från mästarens yngre dagar (nu i Berlin). Hans största arbete är ett flygelaltare i hospitalet i Beaune, som byggdes 1443. Det framställer Yttersta domen, med öfre delen på guldgrund, framställande Kristus som domare jämte Maria och Johannes samt helgon och apostlar, nedtill på bägge sidor landskap med döda, som stå upp ur sina grafvar, å flyglarna paradisets portar och de salige på ena sidan, helvetet med de osalige å den andra, ett verk, som imponerar genom sträng stilfullhet och ädel måtta. -- Hvad han möjligen utfört under den antagna vistelsen uti Italien tillhör ännu gissningen, och något intryck från Italien å hans senare produkter kan icke förmärkas. Till dessa senare alster hör antagligen ett flygelaltare, som utfördes för kyrkan i Middelburg (i Zeeland, Holland; nu i Berlins museum), stiftadt af Bladelin, denna stads grundläggare, och måladt kort efter 1450. Det framställer i midtbilden Jesusbarnets tillbedjande, med stiftaren på knä, t. venster Kejsar Augustus och den tiburtinska sibyllan, t. höger Stjernan i Bethlehem visar sig för heliga tre konungar, på flyglarnas baksidor, grått i grått, Bebådelsen, t. venster Maria, t. höger ängelen Gabriel. Arbetet är på det yppersta sätt utfördt och fullkomligt bibehållet. Dernäst komma tvänne verk i München: S. Lukas, som målar madonnan (ett ämne, som vanligen utfördes för målaregillenas kapell), och ett triptychon med Konungarnas tillbedjan, Bebådelsen och Jesus frambäres i templet. Alla dessa bilder hafva naturlig bakgrund med pittoreska utsigter, utmärkt uppfattade, äfven perspektiviskt. Slutligen tillräknas honom ett stort altarverk i Madrid, De sju sakramentens altare. -- W., som efter Jan van Eycks död var den mest berömde målaren i Nederländerna, stod icke i närmare sammanhang med van Eyckska skolan; men han delade hennes grundsatser, hennes verklighetssträfvan och teknik. Då emellertid hennes hufvudegenskap var lugn och djupsinnighet, framstod deremot hos W. lust för upprörd stämning och affekt, patos och lidelse. Men med skolans noggranna genomförande af figurerna följde, att dessa blefvo hårda och mera karakteristiska än intagande, hvartill kommer, att fastän mästaren hufvudsakligen var tecknare, han dock saknade anatomisk insigt för att få fullkomlig form. Ehuru han ej egentligen är kolorist, är dock hans färg harmonisk och klar. Men med alla dessa egenskaper kom han sin samtid till mötes och hade stort inflytande. C. R. N.