Volynien

Volynien (R. och P. Volyn), guvernement i sydvestra Ryssland, begränsadt af Polen i v., guvern. Grodno och Minsk i n., Kiev i ö., Podolien och Galizien i s. Areal 71,853 qvkm. En bred, låg ås från Karpaterna -- Avratynsk--platån -, som inträder från v. och utbreder sig österut mot Dnjepr, fyller landets södra del och når en maximihöjd af 366 m. En annan gren af Karpaterna i V:s vestra del når 200--280 m. höjd. Båda äro djupt nedskurna af floddalar, och de derigenom uppkomna ojämnheterna gifva trakten ett bergigt utseende. Norra delen af V. är fullkomligt jämn, med en omärklig lutning mot Pinsks kärrtrakter, och utgör en del af det forna Polesien samt kallas äfven så. Den består af svårtillgängliga, delvis skogbevuxna kärrtrakter, med långsamt rinnande vattendrag. Torrläggning af dessa kärrtrakter bedrifves med allvar på regeringens bekostnad, och stora ängsmarker hafva redan vunnits. V. tillhör hufvudsakligen Dnjeprs flodområde, genom Pripet, som upptager Turia, Styr och Goryn med Slutsj. Teterev går direkt till Dnjepr. På Bug, som skiljer V. från Polen, flottas trävaror och transporteras spanmål m. m. till Preussen. Folkmängden uppgår till omkr. 2,3 mill., deraf nära 4/5 lillryssar, resten storryssar, tyskar, judar och polacker. Jordbruk och ladugårdsskötsel äro hufvudnäringar och lemna åtminstone i s. spanmål och ladugårdsprodukter för export. I Polesien idkas derjämte skogsafverkning samt tillverkning af beck, tjära och pottaska. Industrien är icke obetydlig (produktionsvärdet var 1884 nära 19 mill. rubel); hufvudsakligen tillverkas hvitbetssocker, bränvin, ylleväfnader, papper, glas och porslin samt metallarbeten. En jernväg med mycket stor godstrafik går genom V. från Kiev till Lemberg, Lublin och Brest--Litowski. Landet, som sedan äldsta tider varit bebodt af slaver, var oberoende till 14:de årh., då det eröfrades af Litaven, förenades 1569 med Polen och kom genom Polens andra och tredje delning (1793 och 1795) till Ryssland.