Widukind

Widukind (Wittekind), sachsernas stridbaraste härförare i krigen mot Karl den store, var folkvald hertig öfver de westfaliske sachserna. Han ledde dessas resning 774, då Karl den store var uti Italien, men när de fleste sachsiske ädlingarna vid riksdagen i Paderborn 777 ville underkasta sig Karl, flydde W. till Jyllands konung. Han eggade sachserna till ny resning 778 och härjade frankiska Rhenlandet, tills han måste vika för den från Spanien återvändande Karl. Men 782 var W. åter ute i härnad och nedgjorde vid berget Süntel en frankisk här, hvarefter Karl hämnades hårdt med att vid Verden låta afrätta 4,500 sachser. Detta blef signalen till en ny förtviflad resning och en treårig strid, i hvilken sachserna voro underlägsna, hvarefter W. lät förmå sig att komma till Attigny och emottaga dopet. Hans senare lefnadsöden äro okända, men folksägnen vet förtälja, att han af Karl utnämnts till hertig öfver sitt hemland och stupat 807 i ett fälttåg mot schwaberna. Jfr Diekamp: »W. der sachsenführer» (1877).