Wild, Heinrich Ivanovitj, schweizisk-rysk meteorolog och fysiker, f. 1833 i kantonen Zürich, blef filosofie doktor 1857 samt kallades 1858 till professor i fysik och astronomie direktor i Bern. Han utvidgade derv. observatorium till en meteorologisk centralanstalt för kantonen Bern och lade grunden till det stora schweiziska observationsnätet (1863). Af Förbundsrådet förordnad till justeringsinspektör, genomförde han 1861--67 en reform af det gamla schweiziska mått- och vigtsystemet samt inrättade ett normaljusteringsverk i Bern. för hvilket han blef chef. Kallad till Petersburg 1868 såsom föreståndare för fysikaliska centralobservatoriet derst. och ledamot af ryska vetenskapsakademien, upprättade han ett nät af väl skötta meteorologiska och jordmagnetiska stationer i hela ryska riket samt gaf upphof till Petersburg-anstaltens filial, det meteorologisk-magnetiska observatoriet i Pavlovsk, hvars afdelning för jordmagnetism f. n. torde vara det i sitt slag förnämsta, som finnes. W. har satt sig i spetsen för införande af en vigtig reform i meteorologiska observationers beräkning, näml. barometerafläsningarnas reduktion till normaltyngd, hvarigenom observationer från skilda land och områden blifva sins emellan jämförbara. Denna reform är fr. o. m. 1893 införd i alla land utom Frankrike, England och Grekland. W. har förbättrat instrument och metoder för väderleks- och jordmagnetiska observationer. Bland hans uppfinningar har en optisk sackarimeter blifvit mycket känd. Af värde äro ock hans termoelektriska undersökningar och hans nybestämning af den praktiska motståndsenheten ohm (se d. o.). Dels i de af honom redigerade publikationerna »Annalen des physikalischen observatoriums für Russland» (sedan 1865) och »Neues repertorium für meteorologie» (sedan 1869, utg. af ryska vet.-akad.), dels i särskildt utg. arbeten har han offentliggjort sina rön. W. förordnades 1870 till medlem af internationella meterkommissionen. Jämte Bruhns i Leipzig och Jelinek i Wien tog W. initiativet till sammankallande af mellanfolkliga meteorologiska kongresser (se d. o.) och vardt vid den första, i Wien 1873, medlem af den då tillsatta permanenta komitén samt vid den andra, i Rom 1879, president i den nationella komitén. Såsom president i den 1882 tillkomna kommissionen för internationel polarforskning (se Polarexpeditioner, sp. 1458--59) har han utgifvit de af denna sammanställda meddelandena. W. är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och af Vet. akad. (1891).
Nordisk familjebok · första upplagan
Wild
Ämne: Schweiziska personer och orter · Schweiz: geografi och kantoner
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 17 (1893), sp. 988–989 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗