Zingaro

Zingaro, lo, binamn på Antonio Solario, en mytisk personlighet, som neapolitanerna bruka uppställa såsom fader för en egen målareskola, hvilken i verkligheten icke existerat. Jämte en romanesk lefnadshistoria: att han varit son till en kringvandrande smed (deraf tillnamnet lo zingaro, »zigenaren») o. s. v., tillägger den alldeles okritiska neapolitanska konsthistorien honom åtskilliga verk af det mest olikartade ursprung, under det att i verkligheten intet enda bestyrkt arbete af honom finnes. Mesta beaktande förtjenar bland de Z. tillskrifna verken cykeln af 20 fresker i S. Severinos klostergård i Neapel, som troligen härstammar från slutet af 1400-talet och förutsätter bekantskap med den tidens florentinska och umbriska måleri, ja som t. o. m. ganska sannolikt är af umbrisk-florentinskt ursprung. Sådan var Jakob Burckhardts åsigt redan 1860, och denna har biträdts af Woermann 1880 och upprepats af Bode 1884. Härmed beriktigas art. Solario. C. R. N.