C. J. L. Almqvist. Hans lif och verksamhet

Bästa Hierta — jag ber dig som menniska och vän — hjelp mig nu. Hvad jag anhåller om, är i korthet följande:

a) Att så fort som möjligt i Aftonbladet inflyter en framställning, som rehabiliterar mig från hvad förut blifvit allmän-gjordt. Jag ämnade först skrifva ett beriktigande af artikeln af den 14 juni; men då jag icke känner om och hvad som sedan kan hafva stått att läsa om mig, anser jag bäst att till dig öfversända hela den species facti, som detta bref innehåller, och hvarur du, med din kännedom och takt, kan taga allt hvad du finner för godt.

b) Jag vill återvända så fort som möjligt, och så snart jag kan göra det utan att vara utsatt för infamier i Sverige. Under tiden måste mina hemmavarande se sig fredade. Jag anhåller hos dig på det allra ömmaste, att vara deras vänl Om jag någonsin här i verlden lyckats att i en eller annan mån vara dig till nöjes, så afslå ej detta.

I ett ögonblick af djup ledsnad skref jag i hastigheten från Helsingborg ett litet bref till Janne Hazelius, deri jag bad honom om en åtgärd; men som dels kanske icke är rätt, dels kanske icke låter sig göra, och dels icke alls behöfs, om du vill vara vår vän.

I ett par dagar går jag öfver till England. Skrifver du mig till, så ber jag att brefven adresseras till Legationspredikanten Pastor Gust. Carlsson, London.

Högaktningsfullt C. /. L. Almqvist.»

holm 1842, från Almqvist till bokhandlare Morin i Berlin rörande öfver-sättning af »Drottningens juvelsmycke» och »Gabriele Mimanso»; i samma bref erbjuder han sig att öfversända ett exemplar af »Det går an». I november 1845 skrifver han från Kjöbenhavn till Hierta: »Jag höll just på att i Jönköping afsluta De dödas sagor och uppresa till Stockholm, då anledning, genom ett par utländingar som reste derigenom, gafs mig, att på utrikes botten afsätta åtskilliga af mina saker i omklädd form. Jag gör derför denna lilla tur öfver Kjöbenhavn och antingen Berlin eller Hamburg». Samma år i december meddelar han von Scheven i bref från Kjöbenhavn, att han var på resa stadd »för att genom mina literära produktioner göra personer till viljes, som i utlandet uppmanat mig att lemna dem del deraf.*