Sida 11
3. Den gregorianska kalenderreformen
TR AR a CR SR fr As ET fd Rd a Re Er ga rr DR Ar EA bd DRA DAD ARA SR ER IS Sa EVS VATNEREA NOS YT SK I ASRR RS LE: GV ARR a NE 275 RNE NU ESV FR LPA TA FYN ds nar ho EN V 2 t 5 i å fo SS
DEN GREGORIANSKA KALENDERREFORMEN. E 11
1 oktober 1582) ernådde man att vårdagsjämningen fram- flyttades från den 11 till den 21 mars såsom, önskat var. Genom att utesluta 3 dagar på 400 år vann man visser- ligen ej full öfverensstämmelse mellan det borgerliga året och årstidsåret (man skulle då, såsom vi förut sett, ha ute- Blutit ett skottår hvart T28-år, di v.g: 3 dagar på 384 år), men skilnaden är så obetydlig, att felet endast uppgår till 3 dagar på 10,000 år.
Ofullkomligheter i den nya stilen. Med afseende på måttet för årets längd torde man kunna anse den grego- rianska tideräkningen «praktiskt fullt tillfyllestgörande. Skulle man i framtiden besluta sig för att ännu en gång företaga en reform i vår tideräkning (och förslag i den vägen hafva sannerligen ej saknats), så kommer man san- nolikt att fästa sig mindre vid korrigerandet af det kvar- stående felet i årets längd, än vid andra ofullkomligheter i vår tideräkning. Dessa äro förnämligast tvänne. Den ena är månadernas olika och godtyckligt valda längd, som bland annat vållar att veckodagar, svarande mot gifna månadsdata, äro besvärliga att på förhand bestämma. Den andra ofullkomligheten i vår tideräkning ligger i valet af epok för tideräkningens början. Ty dels är tidpunkten för Kristi födelse alls icke känd, dels nödgas man genom att förlägga tideräkningens början så nära vår tid att an- vända negativa årtal (så och så många år före Kristi fö- delse), en olägenhet, som icke saknar praktisk betydelse. Detta kan bland annat inses däraf, att under det att hi- storici utesluta år noll, så att året 1 före Kr. f. kommer omedelbart före året 1 efter Kr. f., astronomerna däremot, för kontinuitetens bibehållande, räkna med ett år noll, hvadan således t. ex. år 45 f. Kr. enligt astronomerna svarar mot år 46 f. Kr. enligt historici.
Emellertid äro ju dessa anmärkningar mot den grego- rianska tideräkningen föga betydande och torde väl sent leda till någon förändring 1 kalenderväsendet.
Huru den nya stilen infördes. Den gregorianska eller nya stilen (som den nya tideräkningen kallas) infördes först småniogom i de icke-katolska länderna. Protestanter och kalvinister voro rädda för det påfliga 'påfundet", äfven om de insågo det vara aldrig så förståndigt. "Man tyckte mer om att icke vara i öfverensstämmelse med solen, än att vara det med hofvet i Rom." I öfver hundra år
Källa: Project Runeberg ·