Sida 18
SN 9 54 ; ” VN I ör
|
4
z i
|
RÖKA 26 0 VR Arla SSA
SARS BIRD in SORAN AGE Var SARA
ERNA RAS Nr a
Svek
SV EES DN 0 NOG
18 ALMANACKAN OCH TIDERÄKNINGEN.
på kritisk förmåga och om vetenskapsmännens undfallen- het för en oupplyst opinion. Med skäl må man göra sig den frågan: hur kan detta hafva varit möjligt? Måhända finner man bäst svaret i en af den framstående franske astronomen Lagrange omtalad liten historia. Lagrange berättar att vetenskapsakademin i Berlin förr hade sin förnämsta inkomst af almanackorna. Mer som man små- ningom fann det skamligt att publicera förutsägelser af alla slag, ej baserade på någon antaglig princip, föreslogs att borttaga desamma och ersätta dem med diverse upp- gifter, om hvilka man kunde vara säker. Så skedde, men med den påföljd att almanackans försäljning så min- skades att akademin inom kort ansåg sig nödgad att återgå till det förra systemet och sålunda framlägga för- utsägelser, på hvilka författarna själfva icke trodde.
Mundus vult decipi, Ergo decipiatur.”)
Först 1870 borttogos väderleksförutsägelserna defini- tivt ur de svenska almanackorna.
Till denna historik öfver de svenska almanackorna vilja vi slutligen endast tillägga, att almanacksutgifvandet, som från början hade stått en hvar fritt, från och med år 1749 blef K. Vetenskapsakademins uteslutande privi- legium, såsom fallet är äfven i dag.
6. Deialmanackan upptagna fåst- och bemårkelse- dagarna.
Påskens firande, De årligen återkommande kyrk- liga fästerna eller bemärkelsedagarna äro dels fasta, d. v. 8. firas hvarje år på en bestämd månadsdag, dels rörliga.
”) Världen vill bedragas, Alltså må den bedragas,
