Sida 104
erfarenheten redan visat att det frambringar nyttiga verkningar, förtjenar det att, genom noggranna ocli annulerade observationer af skicklig brunnsläkare, del blir rigtigt utrönt i hvilka fall detsamma framför andra helsovatten är välgörande, samt i hvilka det till äfventyrs icke passar. »Hittills är detta alldeles för-summadt», skrifver friherre Bepzei.UJS år 1827, uti sin Undersökning af vattnet i Ronneby Helsobrunn (Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar för åi 1827, pag. 29—39), och efter hvilken uppsatts ofvan anförde tillägg äro meddelade. De historiska notiserna grunda sig på doktor A. G. FraNCk’s Memo rial till Kongl. Sundhetskollegium af d. 29 oct. 1823 *
TILLÄGG
VID
BESKRIFNINGEN *)
ÖFVER
RAMLÖSA HELSOBRUNN. * 1 §.
lien förut omnämnde förste brunnsintendenten häi städes, doktor von Döbeln, liar utgifvit tvenne be skrifningar öfver denna helsobrunn, och skrifver sig för »Jou. Jacob Döbelius, Gouv. Medicus» undci dedikationen uti den sednare af dem, tryckt'1708 och uu mera högst sällsynt. Den innehåller, uti 22 paragrafer, brunnens upptäcktshistoria, samt flere sjuk domshändelser från de tvenne första åren af de-
*) I första häftet af denna Handbok, pag. 85—90.
