Sida 124
HELSOBRUNNEN EMMAUS
ligger straxt i nordost utom staden Westerås, uti den s. k. Korsängsgatan, och förmodas vara upptäckt oin-l kring år 1718 al' kyrkoherden Fåhskal. Den undersöktes korrt derefter af professor Elfving; och de egor, å hvilka den är belägen, inköptes ar 1737 af rådmannen Abraham Hiii.phkrs , hvilken år 1746 liit sätta brunnen i stånd, efter att ånyo hafva blifvit undersökt af dåvarande provincial-läkaren, assessor Westman. Den skall, år 1751, befunnits gifva 117 kannor vatten i timmen och var mycket besökt omkring år 1770. — Eger nu flere byggnader, sasom ett restauiationshus, 2 kägelbanor och 1 fortuna. *
LINDESBERGS (Södra) eller DAHLSKOGENS HELSOBRUNN
är belägen ^:dels mil i söder om staden Linde och på dess egor, bordtom Lindessjön. Den blef bekant redan omkring år 1715, ocli har sedermera varit ganska mycket begagnad, samt isynnerhet visat sig verksam emot giktåkommor. Man säger att vattnet nära liknar det vid Porla, och att en i grannskapet befinl lig gyttja skall vara lika god med Lokas.
Straxt i norr utom staden Lindesberg, vid Heri-manstorp, tillhörigt post-inspeklor Jerling, finnes en källa, som mycket begagnas och är upptagen al handlanden Olof Ljungman, samt år 1756 undersökt af assessor Gejuncics, hvilken fann den halla jern. Enligt uppgift af provincial-läkaren herr dol. tor Nils Dahlin, håller den eu liten portion fri kolsyra, och kolsyrad jernoxid, inen dess öfriga beståndsdelar äro icke kända. llär upptages äfven ur ett träsk en gyttja, soin begagnas vid det derstädes lig-
