Några ord om Skandinavien och dess närvarande förhållanden

hanseförbundet, änteligen tvingades han att, för sin räddning, sätta på sin thron ett närgränsande tyskt furstehus, som visserligen fördanskades efter några mansåldrar. Derefter höjde sig den Svenska öfvermakten, som slutligen förträngde det Danska väldet ur dess gamla stamort, det sydliga Sverige. Detta var ej heller ett medel att lugna ett häftigt och retligt sinne och ett sådant har Dansken. Nu hafva under den sednaste mansåldern inträffat de för Danmark så sorgliga händelserna från 1807 till 1815, hvilka bortryckte Norge från detsamma. Genom denna afslitning har åtminstone den Skandinaviska öfvervigten blifvit upphäfven i denna stat; den Tyska delen af Danmark väger nu nära lika med den Skandinaviska. Från Tyskt vetenskapligt inflytande kunna de ädle Danskarna naturligtvis ej vilja bevara sig, inflytandet af det Tyska språket åter hade de gerna afvärjt; men grannskapet och det bredare spår, i hvilket ett ofantligt större folks vetenskap och konst intränga, måste mäktigt inverka på det närbelägna Danmark. Dertill kommer nu i dess tyska provinser den unga återuppväckta tyska anden, som begär sin anborna rätt och säger: huru? dessa Danskar, som icke äro öfverlägsna i bildning och vetenskap, som till antal och makt blott äro oss lika, de vilja ej erkänna oss för jemngoda kamrater med egna lagar och författningar? de vilja beherrska oss såsom undersåter, oss, från hvilka i femtonde århundradet utgingo herravälde och herrskare? dessa äro djerfva nog att vilja förmena oss våra tyska seder och lynne, och att med vanmäktigt godtycke söka uppkasta en dam mot vårt, deras öfvermäktiga, språk?

Så är i närvarande ögonblick ställningen och sålunda förefinnes emellan så nära grannar och