Sida 152
Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
Grefve *** var icke rik, men som han blott hade ett enda barn, en dotter, var hans förmögenhet tillräcklig för honom att lefva efter sitt stånd.
Trots sina liberala fraser, beklagade han sig ofta öfver Carl XI:s reduktion, ehuru många voro af den tron, att hans förfäder aldrig haft något att reducera.
Dottern, Marie Louise, var på sin tid Amarantens första stjerna. Mången förnäm och numera gammal podagrist torde vid minnet af henne för ett ögonblick glömma sina plågor.
Grefven och hans dotter voro på väg till —näs, der de ämnade tillbringa sommaren. Herrgårdens egare, en gammal vän till grefven och som för tillfället vistades utrikes, hade åt denne under tiden upplåtit hela byggningen med dertill hörande park.
Den högvälborna familjen nödgades tillbringa natten på Berga, der den inqvarterades så godt sig göra lät.
Konrads fader, den gamle byggmästaren, höll sig på sitt sjukrum och visade sig ej. Men den unge byggmästaren och den gamla hushållerskan på gården voro outtröttliga i sina bemödanden att undfägna de förnäma gästerna och göra deras ofrivilliga vistande på Berga så trefligt som möjligt.
Följande dagens sol uppgick klar och strålande.
Jorden, uppfriskad af gårdagens regn, skakade vattenperlorna från sin gröna mantel och bjöd på vårblommor, utslagna i morgonrodnadens första stund.
Fröken Marie Louise hastade ut och slog ihop händerna af förtjusning, när hon såg den molnfria himmelen och kände doften af vårens alla blomster.
Hennes unge värd tillbjöd henne blygsamt sitt sällskap, i fall hon önskade det. Det förstås att hon med tacksamhet tog emot tillbudet.
Han förde henne öfver de vackraste ängarna, genom de rikaste lundarna, under det han slet från fälten hela blomsterqvastar och gaf henne dem, utbytande de gamla mot de nya, och gamla ansåg Konrad alla vara, som en hel minut hvilat i den unga flickans hand. Hela ängars blommor voro icke för mycket för så gudomliga händer.
Gud vet huru den gamla aristokratien bär sig åt för att kunna presentera verlden så obeskrifligt hvita och luftiga fingrar. Låt denna aristokrati helt och hållet krypa i skrinet
Källa: Project Runeberg ·