Sida 139
stackarne igen deras panter, fast de äro förfallna ... Jag har varit sträng, aldrig lagt fingrarne emellan ... Rätt är inte alltid godt, fast det är rätt ... Jag har menat väl med dig och med Albert ... Albert! Albert! Hur skall det nu gå med dig, stackars barn? ... Hvem skall nu hålla dig hel och ren? ... Kron, sälj klädståndet ... inte på en gång, utan efter hand, så lönar det sig bättre ... Glöm inte fjerde tiljan från fönstret ... Pigan! Pigan! Om hon lyssnat! ... Håll ögonen på henne, ty ... Ha! ... Nu mins jag ... Hennes ögon, hennes djefvulska ögon! ... Koppen! Koppen!... grip ... oh ...»
Hon tystnade — tystnade för evigt. Fadern och sonen knäböjde vid ett stelnande lik.
*
Källa: Project Runeberg ·
