Sida 282
deröfver, i synnerhet om det är sannt, att hökar varit stora gökar i sina da’r.»
»Vore inte så rasande då att vara i hans ställe,» menade drängen.
Lars Olsson menade inte så orätt den gången, ty hvad höken såg i löfsalen var en badande flicka, hvars bländande hvithet skulle ha väckt afund och harm hos sjelfva Nymphæa alba och förmått denna att dyka till bottnen, för att icke inför solen behöfva blygas öfver sitt nederlag.
Källa: Project Runeberg ·