Sida 251
Men han nöjde sig icke med att blott stä utanför eller gi omkring den: han lade sig åfven ned pi fyra fötter och det si djnpt, att han med sina ögon nästan vidrörde gatan.
S:t-Etienne var en dilig och illa stenlagd gata.
Hela fläckar deraf bestodo af bara sand, och det var i synnerhet dessa fläckar vår hjelte med största noggrannhet synade.
»Ja, det lider intet tvifvel,» sade han för sig sjelf, under det han kröp omkring; »spiren efter en vagn med breda hjul märkas tydligt, och de spir jag här ser äro desamma som jag upptäckte vid början af gatan ... Men här framför porten vrida de sig i en halfcirkel... Vagnen har följaktligen hillit utanför denna port och sedan itervändt samma väg... Ja, hit hafva de fört henne, här miste hon vara, och här skall jag ocksi finna henne.»
Armand kastade en biick uppåt fönstren pi prestens hus.
Ett af dessa fönster var upplyst, men mellan ljuset och rutan var en gardin, som hindrade iskidaren att frän gatan urskilja hvad som derinom kunde förehafvas.
Armand närmade sig porten ocb kände pä den. Porten var stängd och läst inifrän.
Han lade örat intill den, men hörde intet.
Hvad skulle han ocksi kunna höra genom en port?
»Jag kan ej göra nigot annat än att vänta till nio, dä mina kamrater komma,» sade han; »dä stormar jag huset, slär in portar och väggar, om det gäller, genomsöker hvarje vrä af röfvarkulan, griper bofvarne, och räddar henne... O, hvarför är icke klockan redan niol»
»Men,» ätertog han genast, »det är en hel timme dit, och timmen har sextio minuter... Inom mindre än en minut kan det rysligaste brott föröfvas... Jag kan ej vänta en enda minut, än mindre en timme ... O min Gud, kanske är det redan för sent !*... Jag miste ensam spränga porten, ensam storma huset, ensam nedgöra bofvarne och ensam rädda henne ... Välan, jag gör det!»
Armand tog ett steg, liksom ville han ögonblickligen rusa pä porten.
»Men,» sade han, hejdande sig, »jag är obeväpnad, och de kunna vara flere, kunna vara beväpnade ... Det är icke tillräckligt att jag dör, ty hvartill skulle väl min död kunna gagna henne !... Om jag blott hade en dolk, en knif...
Källa: Project Runeberg ·
