Sida 105
1846 och 1946
FÖRSTA AKTKN.
105
o. BAUTASTENIUS. Ja, jag hoppas det! (Stödjer sig på Ångelvinges axel.) Ack, min bror! — Hur mycket får inte en vetenskapsman kämpa emot sin samtids råhet och otacksamhet?
ängelvinge (med rörd stämma). Tyvärr är det så. Derför när jag möter på min bana den djupe forskaren, den grundlige tänkaren, sin efterverlds ljus och sin samtids ära, intages jag af samma vördnad som när jag nalkas kyrkans heliga murar. Vördnadsvärde man. — O, att du kunde se, hvad som i denna stund föregår i djupet af min själ, men som den svaga, dödliga tungan icke mäktar tolka! (Betraktar honom med den djupaste vördnad, torkande sina ögon.)
o. bautasteniüs (afsides). Förträfflige vän! Hans blygsamhet hindrar honom från att säga allt hvad han känner! —- Jag vill begagna mig af denna spegel för att skåda ner i djupet af hans hjerta. — Huru mycket godt och ädelt skall jag ej upptäcka deri (Håller spegeln mot hononi. Ångelvinge brister ut i det våldsammaste skralt.) Hvad för slag? Hvad skrattar bror åt?
ängelvinge. Jag må väl skratta, när jag tänker på, att en sådan galenpanna som du, min gubbe lilla, får gå lös och fri.
o. bautastenius (bestört, fäller spegeln). Himmel! Hvad skall det betyda?
ängelvinge (vördnadsfullt). Vördnadsvärde man! Den tid kommer nog, då verlden skall välsigna den dag du föddes, och begråta den dag du dog.
o. bautastenius. Hä? (Håller spegeln mot honom.) ängelvinge (under löje). Då vi kunna få det nöjet att forsla af med dig till Danviken.
o. bautastenius (fortfar att hålla spegeln framför honom). Hvarför skall jag till Danviken? För det jag ville tvinga min dotter att gifta sig med er? För det jag testamenterat er större delen af min förmögenhet?
ängelvinge. Det var det enda kloka ni gjort, min hedersvän. Inbillar ni er kanske, att jag för intet skulle uppoffra min dyrbara tid för att smickra era dårskaper?
o. bautastenius (som förut). Er dyrbara tid? Ert heliga, ansvarsfulla kall ligger er då så mycket om hjertat?
ängelvinge. Ett parti whist med dubbla parier är det enda som roar mig.
Källa: Project Runeberg ·