Sida 187
Herr Dardanell och hans upptåg på landet
första aktkn".
187
kr a k (sakta, arg). Nä, blir det nägot mer af?' dorothea. Ja, pappa I (Deklamerar.) Vi sågo dit.. . krak. Du ska göra några gester också. dorothea (sakta). Pappa gör mig yr i hufvudet. . . jag vet inte hvar jag är hemma mer.
krak (sakta, arg). Du är dum som en stock, flicka! dorothea (deklamerar, troende att Krak sufflerar). Du är dum som en stock! . ..
krak (skriker till). Håll upp, olyckliga! . . . När vi komma hem, ska du få betala kalaset.
baronen. Lugna er, bästa Krak . . . den stackars flickan rår ju inte för det. . . sådana der saker kunna ju sä lätt falla ur minnet.
krak. Jag är desperat!
agapetus. Jag har hört de der verserna så många gånger, så jag kan dem utantill.
krak (förtjust till Agapetus). O, räddare i nöden! (Då Agapetus träder fram.) Gester också, min kära gosse!
agapetus (deklamerar entonigt och med lifliga bakvända gester). Från fjerran land han kommit hit. Re'n länge detta slott stått öde I Vi sågo hit, vi sågo dit; Men husbond var som bland de döde! För oss han ömmar allra mest, För oss han stretar som en häst, Och för de sinas väl och ve Han offrar kropp och själen me'! Gud gif dig helsa och god årsväxt Och aldrig nå'nsin någon missväxt. Och om du måste dö . .. ä . . . dö . . . ä . . . Du måste dö ... du måste . . .
(Afbryter tvärt.) Nu kan jag inte längre; nu får Dora ta vid!
baronen (skrattande). Det är nog. . . jag är öfvertygad ...
krak. Men Agapetus skulle sjunga också . . . agapetus (kommer genast fram). Ja, nu börjas sängen! Sängen är också af farbror Krak!
baronen. Nej, denna njutning vill jag bespara mig till en annan gång.
Källa: Project Runeberg ·