Sida 389
Herr Dardanell och hans upptåg på landet
tredje akten.
389
alla. Hvad är det? Hvad är det? fröken. Doktorn!... Doktorn!... Jag mäste vara fasligt blek i ansigtet! . . . Mina ben svigta . . . håll i mig sä många som möjligt!
alla. Nå, hvad är det då?
fröken. Jag skulle ner för att få min halsrörelsc, då doktorn i en hast började tala så underligt, liksom han yrade . . . och rätt som det var, föll han till marken blek, afsvimmad och . . .
anna (häftigt). Min goda, min älskade farbror! (Rusar ut.)
alla (ropande om hvarandra). Till doktorn 1 Till doktorn! (Hastar ut. Melodien till »Gubben är gammal o. s. v.» upp-spelas, hvarunder Masken inträder från ena sidan och går ut långsamt genom den andra, hotande med upplyft finger.)
Tablå.
Musiken fortfar till dess förhänget borldrages. Ett mindre rum med en bäddad säng, som står nära rampen.
Sextonde scenen.
KNUT (liggande klädd på sängen). BRUKSPATRON. ERNST. THEODOR. FRÖKEN SILFVERSVANZ. AMALIA. ANNA. BADGÄSTER (alla slående omkring sängen, dock så, att den ej undanskymmes för åskådaren).
anna. Se så, goda farbror, nu äro alla fönster och dörrar tillslutna, såsom farbror önskade.
knut (med matt röst). Tack, mitt barn! Tack, mina vänner!
anna (lutande sig öfver Knut). Det är väl inte farligt? knut. Inte farligt? (Tittande bakom sig.) Det är inte så utan det. . .
brukspatron. Men man borde tillkalla läkare från när-mäste stad.
Källa: Project Runeberg ·