Tillbaka Read Runeberg

Teaterstycken 2

Originalsida 449
Originalsida 449
Originalsida 448
Originalsida 449
448–449

Sida 449

Herr Dardanell och hans upptåg på landet

kröningsdagen.

'449

patron. Inte gå er på lifvet — jo, det är just min afsigt det — min herre försvarar ståndsprincipen?

vaktmästaren. Jag? — Principen? — Jag har aldrig haft befattning med sådant. (Afsides.) Hur ska jag komma undan?

patron. Och likväl har min herre varit med bland dem som röstat omkull det nya representationsförslaget?

vaktmästaren (sträcker ut paraplyet). Sansa er för Guds skull — tag religionen till hjelp, så går det nog bra. (Afsides.) Hur ska det här slutas?

patron (slår paraplyet ur hans hand). Hvarför sträcker min herre paraplyet emot mig?

patronessan (till Kristine). Det vore mycket smickrande för min dotter att få bli bekant med fröken — hon är blott en okonstlad, enfaldig landtflicka, men —

kristine (niger). Fru grefvinnan är alltför nådig. patronessan och Amelie (förvånade). Grefvinnan! patron (fattar vaktmästaren i armen).. Svara mig, min herre, har inte min herre med sin röst bidragit —

vaktmästaren (skriker). Hjelp! Jag har ju ingen röst, herre — jag har ingen röst — hjelp|

patronessan, amelie och kristine (skyndande fram till patron och vaktmästaren). Hvad är det? Hvad är det?

patron. Ingenting, mina vänner — jag bara språkade litet med den der högmodiga aristokraten — en menniska utan alla grundsatser; men det kommer den tid, min herre, då ni och ert stånd få annat att göra än prunka och stoltsera i förmaken.

vaktmästaren. Förmaken? Hvar ska jag hälla mig om inte i förmaken?

patron. Då folket skall kräfva ut sin rätt — — var derför, medan tider är, på er vakt.

vaktmästaren. På min vakt? — Ännu har ingen gjort någon anmärkning mot mig. — Fru grefvinna, jag ber 0111 förlåtelse, men jag tycker det här är oförsigtigt af frun att ta sin man med sig upp i tornet i ett sådant tillstånd som han är uti.

patron. Sådant tillstånd? Hvad menar ni med det? Hvad menar ni med ert grefve och grefvinna? Jag är ofrälse och boende på landet, min herre — jag är en så kallad ståndsperson, fast jag hvarken tillhör eller får tillhöra något stånd.

Teaterstycken. 11.

Källa: Project Runeberg ·