Sida 460
Herr Dardanell och hans upptåg på landet
460
184'1 — 1845.
Sång N:o i.
Mel. "Gubben Noach».
Nu det lider hvad det skrider, Gubben måste dö. Fåfängt är att spjerna; Men jag lefde gerna, Om jag också måste lefva utaf halm och hö.
Mycket har jag hört, fast jag är Slapp som vissnadt löf: Kärleks ömma toner, Ståtliga cessioner, Och den riksda'n, och den riksda'n, den har gjort mig döf.
(Går in i sidorummet.)
Andra scenen.
INDUSTRIEN (kommer in). Sång N:o 2.
Mel. »Så lunka vi .så .småningom» o. s. v.
Jag är den svenska industri'n, Arbetar båd' i jern och lin, Gör snörlif åt mamsellerna Och åt ofserarna, Blankläderskor åt herrarna Och träskor åt gesällerna, Och guldgaloner finns hos mig Samt rep att hänga sig.
Jag väfver kläden, smider spik, Gör kistor båd' för mynt och lik Och vagnar för att åka i Och köra snö uti. Dock är jag sjelf så fattig, jag, Jag fryser, svälter natt och dag, Och jag får spisa till min död Sill och maskinebröd,
Källa: Project Runeberg ·