Teaterstycken 2

FÖRSTA AKTKN.

91

ängelvinge. Aj, aj I

fru snabbelind. Hvad menar kungl, hofpredikanten? ängelvinge. När en flicka sjelf säger, att hon är för ung att gifta sig, så står det aldrig rätt till — aj, aj! — Den der husläkaren! — Den — den! — Dock, kan han bereda mamsell Hildurs lycka, så önskar jag dem Guds välsignelse!

fru snabbelind. Gud bevars för det, herr kungl, hofpredikant! Hur kan väl han komma i fråga! Kan han väl nämnas på samma gång som kungl, hofpredikanten, som är en religionens tolk, en ordets predikare, en .. .

ängelvinge. Det är godt och väl, min goda fru; men jag fruktar att de unga flickorna nu för tiden mer älska de praktiska vetenskaperna. — Mamsell Hildur är väl på sitt rum, kan jag tro. Jag vill gå in till henne för att ge henne Wallins predikningar, som jag nu tagit med mig, jemte en kort förklaring öfver dem, författad af mig sjelf på lediga stunder.

fru snabbelind. Herr kungl, hofpredikanten är väl så god och stannar qvar till middagen?

ängelvinge. Professorn var så god och bjöd mig qvar, och fast jag har mycket att göra, så —

fru snabbelind. Ack, hvad det var beskedligt af kungl, hofpredikanten! Jag ska säga, att vi ha en ypperlig lax att bjuda på. Hvilket vill kungl, hofpredikanten helst ha, rökt halmstadslax eller graflax?

ängelvinge. Man bör inte rata någon af Guds gåfvor! — Det ena goda förskjuter inte det andra, min goda fru.

fru snabbelind. Också skall jag grädda pannkakor. Herr hofpredikanten tycker ju mycket om ägg i pannkakorna?

ängelvinge. Frun har ett så godt och välmenande hjerta! — Blif alltid ett stöd för detta goda hus! (Klappar frun under hakan) Visst tycker jag mycket om ägg i pannkakorna! Gud välsigne frunl (Går in i sidorummet.)

fru snabbelind. Hvad de hofpredikanterna äro för ena söta karlar! Och det är ett så'nt nöje att laga mat åt dem, det tillstår jag! (Går in genom andra sidodöiren.)