Sida 140
6. Fönsterrutan
140
MIDSOMMARAFTONEN".
Elfte kapitlet.
Deri stränga vintern hade för längesedan nedlagt sin glittrande isspira och afkastat den Händande snömanteln. De blixtrande perlorna i dess krona voro redan af värsolen bortplockade, luftens och lundarnes sångare hade sjungit dess drapa, blommorna hade uppstigit för att lyssna till segerhymnen, och fram steg i majestätisk glans midsommaraftonen, vinkande med sin rosiga staf menniskorna till nytt Uf och ny glädje.
Källa: Project Runeberg ·