Sida 28
Tredje kapitlet. Ill. J.N.[=Jenny Nyström] DOTTERN.
Några dagar efter uppträdet på Styrmansgatan sutto i ett tarfligt rum i en mindre egendom vid Skeppargatan inom samma församling trenne personer, samtalande med hvarandra.
Dessa voro kommissarien Stenfjälls enka och deras dotter Sofia samt vice notarien Gustaf Anker, alla i djup sorgdrägt.
Fru Stenfjäll syntes vara nära femtio år gammal, och dottern, en intagande blondin af spenslig, ehuru väl proportionerad växt, kunde ej vara äldre än aderton år.
»Hvad som mest smärtar mig,» sade frun, »är det rykte, som elaka menniskor satt i omlopp, att Stenfjäll med flit sjelf skulle ha satt eld på huset, för att genom sjelfmord undvika en mängd lagsökningar och andra ledsamma affärer, hvaruti han kastat sig. Gud skall veta, inte gjorde han oss särdeles många glada dagar medan han lefde; men inte vill jag tro, äfven om det varit hans afsigt att beröfva sig lifvet,
