Brev från fronterna : Tyska, franska och engelska soldatbrev

verkningarna av våra maskingevär mattades emellertid den franska gevärselden snart, och vårt folk trängde trots de hinder, som den ännu stående havren på åkrarna erbjöd, med våldsam tapperhet fram mot fienden, oavlåtligt sammanslutande sig till troppar och kompanier och förande angreppet framåt. Under framryckningen frapperade det oss, att en häftig flankeld kom från några små hus i vingårdarna norr om Monackerskogen, där sårade skulle vara inlagda. Våra trupper gjorde ett raskt slut på detta skänd-liga tilltag, sköto ner invånarna i dessa hus och lade dessa i grus och spillror. Den högra flygeln erövrade de tyska trupperna genom ett lysande bajonettanfall. Fransmännen började vackla, veko undan och flydde springande till sin huvudställning. De med franska lik tätt beströdda åkrarna vittnade om, vilken hemsk skörd döden inhöstat bland dem. Alla rusade tillbaka till huvudställningen, varifrån en dold, mordisk artillerield försökte hejda våra tappra gossar. Men förgäves! Framåt gick det med omotståndlig makt uppför höjderna, och under dessa angrepp och den verksamma tyska artillerielden övergav motståndaren sin huvudställning utåt hela linjen. Från Berga-ville till Dieuze var vägen tätt beströdd med franska lik, med Lebelgevär och tornistrar, som de flyende kastat bort för att vara obehindrade i språngmarschen.

Även till vänster om oss gick striden framåt, fienden flydde mot Dieuze för att därifrån anträda återtåget till Luneville. Vagnslaster av