Sida 59
II. Från Lothringen och norra Frankrike ...
im Siegeskranz.» Läraren anför. Chauffören reparerar kopplingsskadan. Ett sista brusande hurra ur fulla hjärtan av 220 klara små barnaröster, hela den lilla skaran fotograferas i största hast, och sedan vidare, vidare ...
Alken, Burgen, Treis, Kochem, Herzig, Wittlich - som flytande guld klinga länge förtrogna namn. 1 dalarna slumrar en underbar frid. Utför Mosel far lustångaren »Prinz Heinrich». Annu för fyra veckor sedan bar den skrattande och sjungande människor; nu fladdrar Röda korsets flagga från dess master. På den andra stranden stånka tunga godståg västerut. I en lång vagnsrad vilar på åtta axlar en jättelik tank: 160,000 liter benzin. Så står det att läsa. Ett litet kapitel ur detta krigs historia; ett av de viktigaste måste skrivas längre fram med titeln: »Benzinen i kriget». Godstågen dras av väldiga snälltågslokomotiv. Ett tidens tecken. Men ändå bli tågen efter vår bil, ty vi måste ta igen vad vi försummat.
Över Hetzerath och Schweich bär det av in i det gamla Trier. De massiva romarebyggnaderna, två årtusendens historia, ligga i bjärt middagssolsken. Vidare går det över Moselbron, vars åtta bågar bevakas så troget, som om det gällde att vakta en dyrbar skatt.
Vid Wasserbillig flyga vi över gränsen. Ty en flykt är det. Luxemburglandet utbreder sig för våra blickar. Överallt håller landstormen vakt. Ett hälsande och vinkande. En glädje och en tillit hos de gamla landstormsmännen, så att det käns varmt om hjärtat.
Källa: Project Runeberg ·